Nu finns förslagen som kan göra hemtjänsten så mycket bättre. Det tror utredaren Barbro Westerholm som vill att lagen skrivs om.
Riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) lämnade i fredags (27/11) över sin utredning om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten till socialminister Lena Hallengren (S).
Uppdraget ingår i januariavtalets 73-punktsprogram som säger att det ska finnas en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
I genomsnitt träffar omsorgstagare 16 olika hemtjänstpersonal under en tvåveckorsperiod. Men det handlar i praktiken ofta om betydligt fler personer eftersom nattpersonal och hemsjukvårdspersonal inte är inräknade, konstaterar Barbro Westerholm som med två tydliga förslag hoppas åstadkomma en förändring.
Kompetens
En lagändring är grunden: det måste skrivas in ett krav i socialtjänstlagen om att äldre med hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt.
Det är också avgörande att den fasta omsorgskontakten ska ha yrkestiteln undersköterska. Arbetet innebär att planera och utföra omsorgsarbete och medicinska uppgifter – alltså måste omsorgskontaktens kompetens motsvara en undersköterskas, står det i utredningen.
Fördelar
Det finns mycket att vinna på förändringarna. Kontinuitet för omsorgstagaren, trygghet för anhöriga och arbetsglädje och lägre sjuktal för hemtjänstpersonalen.
Många personer
2019 träffade en äldre person med hemtjänst i genomsnitt 16 olika vårdare under en tvåveckorsperiod. 2007 var antalet 12 stycken.
Källa: Socialstyrelsen
Kvaliteten höjs också på andra sätt: personal med god personkännedom kan tidigt uppmärksamma sjukdomstecken hos omsorgstagarna och vid behov koppla in andra yrkesgrupper, understryker Barbro Westerholm.
Betalar sig
Lagförslaget kommer att medföra kostnader för kommuner i samband med att 2 500 fler undersköterskor behöver anställas i verksamheterna.
På en pressträff i fredags presenterade Barbro Westerholm en beräkning som pekar på ett behov av 1,3 miljarder per år under en femårsperiod.
– När omsorgskontakten har rätt kompetens och ges tid, flexibilitet och handlingsutrymme skapas förutsättningar för att arbeta förebyggande och rehabiliterande. De positiva effekterna är svåra att uppskatta i kronor och ören men utredningens analys pekar mot att lagförslaget kan vara kostnadseffektivt, säger Barbro Westerholm.
Tar tid
Hon hoppas att regeringen bereder snabbt och går till riksdagen 2022 med de nya lagförslagen.
– Sen behövs tid för att få igenom det över hela landet i alla 290 kommuner. Vi har bedömt att 2030 är realistiskt.
Bra med fast omsorgskontakt
SPF Seniorerna välkomnar Barbro Westerholms förslag.
– De är ett steg i rätt riktning, men mer behövs säger förbundsordförande Eva Eriksson.
– Regeringen bör snarast gå vidare med att tydligare styra mot den äldreomsorg vi vill ha, vilka kunskaper som behövs och vilka ekonomiska och personella resurser som måste finnas.
SPF Seniorerna är också positivt till att krav på viss kompetens ska ställas på den person som är fast omsorgskontakt.
– Omsorgen får allt fler inslag av vård och behandling vilket ställer större krav på personalen. Utredningens förslag är ett steg i rätt riktning. Men betydligt fler åtgärder krävs för att hemtjänsten ska hålla tillräckligt hög kvalitet och alla seniorer ska kunna vara trygga med den.
PRO menar att en fast omsorgskontakt innebär en möjlighet till mer lika kvalitet över landet. Det ska inte finnas geografiska skillnader, menar förbundets ordförande Christina Tallberg.
– Det är också viktigt att omsorgskontakten utses så tidigt som möjligt, och om relationen inte fungerar ska det gå att byta omsorgskontakt. Kommunerna bör införa förslaget redan innan det blir lagstadgat.
Ojämn kvalitet
I dag har cirka åtta av tio omsorgstagare en omsorgskontakt men vad rollen betyder i praktiken är inte känt.
En kartläggning visar att det finns en stor variation i hur hemtjänsten arbetar med fast omsorgskontakt – från en ”pappersprodukt” till ett fullödigt omsorgsskap.
När omsorgskontakten har en mer administrativ roll går mervärdena av det fullödiga omsorgsskapet förlorade.
Ur Barbro Westerholms utredning
