Vi får leva med låga räntor ett bra tag till. Reporäntan är kvar på 0 procent enligt Riksbankens senaste besked. Prognosen är att den inte ändras före senhösten 2023. Det är så långt som prognosen sträcker sig.
Det betyder att bolånen även fortsättningsvis inte belastar hushållens ekonomi i någon högre grad. Vilket de skulle göra i en annan situation. Ett lån på en miljon kronor kostar efter ränteavdrag runt 900 kronor i månaden idag. Om räntorna låg på det vi brukar kalla normalt hade kostnaden varit tre gånger så hög. Det skulle minska utrymmet för annan konsumtion ordentligt. Dagens situation är speciell. Inflationen är trots allt inte obefintlig och vi får avdrag på skatten för våra ränteutgifter. Den reala bolåneräntan efter skatt är därmed negativ. Vi får egentligen betalt för att låna.
Genomsnittsränta
Icke desto mindre är det bra att vara om sig och kring sig. Har man ett bolån där räntan ska sättas om eller är rörlig bör man undersöka dels ränteläget på marknaden, dels vilka erbjudanden man själv kan få. För att få reda på vilka räntesatser andra låntagare fått finns sedan flera år en skyldighet för bankerna att publicera genomsnittsräntor för den gångna månaden. På webben finns sammanställningar. Sök på ”genomsnittsränta”.
Det är ju en fördel för banken om man är kvar som kund en tid.
Bättre förhandlingsläge
3-månadersräntorna har en tid legat runt 1,5 procent. En 5-årsränta kan till och med vara lägre. Ska man bo kvar i sin bostad kan det vara läge att binda räntan några år. Då vet man vad man har och slipper fundera på vart räntorna tar vägen. Det kan också ge bättre förhandlingsläge i samtalet med banken. Det är ju en fördel för banken om man är kvar som kund en tid.
Svårt byta bank
Men för pensionärer är det inte så lätt att byta bank. Ett byte kan medföra krav på amortering eller innebära avslag om inkomsten är lägre idag. Det kan därför vara omöjligt att få till en förändring. De argument som återstår i räntediskussionen med egna banken är väl lojaliteten och att man skött sitt åtagande klanderfritt.
Det kan synas märkligt att just en grupp i samhället som politiker annars vill stötta med bidrag och skattesänkningar inte skulle kunna få stöd i denna fråga. Konsumentkreditlagen borde ändras så att större hänsyn tas till betalningshistorik och säkerhetens värde.
