Värk, svullna eller rodnade leder, morgonstelhet och ovanlig trötthet? Har du själv eller någon i släkten psoriasis finns risken att du fått psoriasisartrit. En kronisk immunologisk sjukdom som inflammerar leder eller sen- och muskelfästen, eller båda, och kan ge smärta, stelhet, ömma muskler och svullna leder. Omkring 40 000 personer i Sverige har psoriasisartrit – men mörkertalet är stort och sjukdomen förväxlas ofta med andra ledbesvär.
De allra flesta får symptom i huden först. Artriten kommer först senare, ofta ganska många år senare, kanske tio, femton år. Då kanske man inte ser kopplingen utan tror att det är artros eller »åldersstelhet«, säger Barbra Bohannan, verksamhetssamordnare för vård, behandling och forskning på Psoriasisförbundet.
De man träffar är inte alltid så insatta.
Ta symptomen på allvar, upplys vården om att det finns psorisasis i grunden och läs gärna på själv, tipsar Barbra Bohannan.
– De man träffar är inte alltid så insatta.
Du behöver inte ha haft mycket psoriasis i huden för att få psoriasisartrit. Besvären kan förvärras snabbt och det är viktigt med behandling för att bromsa förloppet. Ändå får många vänta i åratal på diagnos. På senare tid har dock mycket hänt. Inflammationer kan ses på magnetkamera. Man har satt upp diagnoskriterier för sjukdomen – CASPAR, där bland annat påverkade naglar ingår – och forskarna hoppas hitta sätt att upptäcka sjukdomen via blodprov.
– Och man har börjat förstå mer och mer om de genetiska kopplingarna och om riskgupper.
Viktigt att behålla rörligheten och stärka musklerna
Psoriasisartrit behandlas med vanliga antiinflammatoriska läkemedel och sjukgymnastik. Det är viktigt att behålla rörligheten och stärka musklerna som måste jobba hårdare när lederna sviker. Men under 2000-talet har också en ny typ av effektiva läkemedel – så kallat biologiska systemiska läkemedel – tagits fram.
– Vissa blir symptomfria, andra får en lindrigare sjukdom, säger Eva Klingberg, läkare och universitetslektor vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Göteborgs universitet.
Kan man bli helt frisk?
– Det är inte botande, man måste fortsätta med behandlingen. Men det kan trycka tillbaka sjukdomen.
Vem får den här typen av läkemedel?
– Vad gäller psorisisartrit är det patienter som har ledinflammationer med ledsvullnad.
Man får till exempel mer problem om man även har övervikt eller fetma.
Läkemedlen fungerar lika bra på äldre personer som på yngre.
– Men man kan ha en ökad risk för biverkningar med infektioner om man är över 85.
Forskning pågår. Eva Klingberg tror att användningen av biologiska systemiska läkemedel kommer att öka. Hon påpekar också att man nu vet mer om samsjuklighet.
– Man får till exempel mer problem om man även har övervikt eller fetma. Så det ska man försöka undvika.
Sjukdomen är underdiagnostiserad och underbehandlad
Skoven kan triggas av yttre faktorer som stress, sjukdomar och livsstil. Ett problem är att samordningen mellan reumatologer och annan expertis ofta brister, enligt Socialstyrelsen som också ser stor ojämlikhet inom vården. Vilken behandling du får beror på var du bor och äldre får inte nya de läkemedlen i samma grad som yngre.
För tillfället reviderar man riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar (där psoriasisartrit ingår). Det ger hopp, menar Barbro Bohannan.
– Att man alls tagit fram riktlinjer ger en signal om att sjukdomen är underdiagnosticerad och underbehandlad. Den måste tas på större allvar.
