De som drabbats i särklass hårdast tillfrågas inte när myndigheterna vill veta hur svenska folket reagerar på pandemin.
Sedan coronakrisen bröt ut har företrädare för Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) under återkommande pressträffar beskrivit hur svenska folket påverkas av pandemin.
MSBs viktigaste underlag har varit undersökningsföretaget Novus mätningar av hur stor oron är för konsekvenserna av covid-19.
MSB har också velat veta vilket förtroende folket har för olika aktörers hantering av pandemin.
Ytterligare en fråga handlar om vad svenskarna själva gör för att minska risken för smitta.
570 000 äldre som inte kommer till tals
Novus har sedan mars fått svar av totalt 16 000 personer. Men ingen som fyllt 80 år har fått vara med. Aftonbladets Britta Svensson uppmärksammade detta i en krönika på torsdagen.
Att inte efterfråga vad landets 80-plussare känner, tycker och tänker innebär att 570 000 personer inte har kommit till tals.
Också Folkhälsomyndigheten baserar slutsatser om svenska folkets reaktioner och uppfattningar på vad personer mellan 18 och 79 år för fram.
Liksom MSB använder man sig av Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel riktad till den gruppen.
Inte ett fall för DO
Diskrimineringsombudsmannen (DO) säger till Senioren att fallet med de uteblivna frågorna till 80-plussarna inte är ett område som omfattas av DOs tillsyn.
– Men självklart kan man i generella termer tycka att det är rimligt att de som omfattas av en fråga också ska kunna få tillfälle att yttra sig i frågan, säger DOs pressansvarige Clas Lundstedt.
Seniorens fråga om inte de uteslutna 80-plussarna är något som DO borde granska har stämts av med myndighetens chefsjurist, berättar Clas Lundstedt.
– Eftersom det inte är ett område där diskrimineringslagen är tillämplig och som DO därför inte heller har tillsyn över kan vi inte kommentera den specifika situationen.
Senioren söker myndigheterna för en kommentar.
