Nuvarande besöksförbud på våra äldreboenden är inte hållbart, varken ur ett mänskligt eller juridiskt perspektiv.
Det menar Jan Melander, jur kand, fd domare, ämnesexpert för Norstedts juridik i socialrätt och tidigare kursföreståndare för ämnet konstitutionell rätt på juristprogrammet vid Uppsala universitet.
I en debattartikel i DN liknar han de besök som ändå beviljas som något som mer liknar ett möte på en anstalt än en familjesammankomst.
Agera väktare
De särskilda boendena regleras i socialtjänstlagen och är utformade så att de äldre hyr sina lägenheter och möblerar dem själva eller med hjälp av anhöriga, konstaterar Jan Melander.
– Lägenheterna som de äldre bor i är alltså deras hem – boendet är inte en institution och det är definitivt inte ett fängelse. Och personalen är där för att ge service, inte agera väktare.
För tungt ansvar
Med hänvisning till 4 § i regeringens förordning om besöksförbud har verksamhetschefer på boendena redan i dag en möjlighet att lätta på restriktionerna i enskilda fall.
– Så sker av allt att döma emellertid inte, utöver besök i livets slutskede. Rädslan att göra fel och råka illa ut stryper effektivt initiativmöjligheterna. Det är inte tillfredsställande eller rättvist att i nuläget lägga detta tunga ansvar på verksamhetschefer som varken har juridisk eller högre medicinsk kompetens. Statlig styrning måste ske, kräver Jan Melander.
Proportioner
När regeringen nu ska ompröva besöksförbudet, som i nuvarande form gäller fram till 31 augusti, behöver man ta bättre hänsyn till den så kallade proportionalitetsprincipen:
Denna princip skyddas både i svensk grundlag och i Europakonventionen, och innebär att lagstiftning som påverkar fri- och rättigheter inte får vara mer långtgående än vad som verkligen behövs för att uppnå det önskade ändamålet, skriver Jan Melander.
– Erfarenhetsmässigt är det just vid händelser av omvälvande betydelse för samhället – som terrordåd eller nu en pandemi – som det finns en risk att stater och regeringar tar i för mycket.
Förbud sedan 1 april
Regeringen införde ett nationellt besöksförbud på landets äldreboenden den 1 april.
Den 15 juni förlängde man besöksförbudet fram till den 31 augusti. Samtidigt ville man öppna för ökade möjligheter till besök.
– Stödet för hur bedömningen av undantag från förbudet kan göras behöver utvecklas, och information om olika möjligheter att ordna säkra besök behöver förbättras, sa socialminister Lena Hallengren (S).
Den 14 juli kom Socialstyrelsen med nya råd om undantag från besöksförbudet. Här understryks vikten av att värna sociala kontakter.
En nyhet i de allmänna råden var att symtomfria besökare som har antikroppar mot covid-19 kan medges undantag från besöksförbudet.
– Regeringen följer utvecklingen och kommer göra förändringar när det är möjligt, säger Lena Hallengren, socialminister (S).
Förbud sedan 1 april
Regeringen införde ett nationellt besöksförbud på landets äldreboenden den 1 april.
Den 15 juni förlängde man besöksförbudet fram till den 31 augusti. Samtidigt ville man öppna för ökade möjligheter till besök.
– Stödet för hur bedömningen av undantag från förbudet kan göras behöver utvecklas, och information om olika möjligheter att ordna säkra besök behöver förbättras, sa socialminister Lena Hallengren (S).
Den 14 juli kom Socialstyrelsen med nya råd om undantag från besöksförbudet. Här understryks vikten av att värna sociala kontakter.
En nyhet i de allmänna råden var att symtomfria besökare som har antikroppar mot covid-19 kan medges undantag från besöksförbudet.
– Regeringen följer utvecklingen och kommer göra förändringar när det är möjligt, säger Lena Hallengren, socialminister (S).
Jan Melander vänder sig också emot att nuvarande mötesrestriktioner på särskilda boenden är desamma oavsett om den äldre är immun eller inte.
– Det är uppenbart att regeringens besöksförbud skapat ett olyckligt spänningsförhållande till de äldres status som enskilda subjekt med egna rättigheter, vänskaps- och familjerelationer, fortsätter Jan Melander.
– Detta kunde till en början kanske accepteras, men nu har fyra månader av isolering passerat. Med demens följer en nedsatt förmåga att förstå varför de närmaste anhöriga plötsligt ”försvinner”. Det är en traumatisk upplevelse som kan gå väldigt djupt och vara direkt hälsofarlig.
”Besöksförbud gör att gamla ger upp”
Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, menar att besöksförbudet var relevant under våren när smittspridningen var som värst. Att reglerna är kvar än i dag trots en minskad smitta på boenden kallar han oförsvarbart.
– En påtvingad social isolering orsakar väldigt mycket lidande i form av ensamhet med ökad risk för depression, kanske den allra starkaste riskfaktorn som försämrar immunförsvaret, säger Yngve Gustafson till DN.
– Livet på ett äldreboende är ofta rätt torftigt med väldigt lite aktivitet. Personal kan aldrig ersätta den sociala betydelsen som en närstående gör, och ett telefonsamtal kan inte ersätta ett besök från nära och kära. Det är en katastrof. Den mesta av smittspridningen var genom personal, där det brast i rutiner och med skyddsutrustning, säger Yngve Gustafson.
– Väldigt många närstående och anhöriga jag har pratat med har varit förtvivlade för att deras förälder eller partner uttryckt självmordstankar och nästan gett upp.
”Äldre skyddas till döds”
Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, föreståndare för Centrum och åldrande och hälsa och Seniorens expert, är mycket kritisk till att regeringen inte mildrar besöksförbudet på landets äldreboenden.
– Man tar bort all livskvalitet för alla på äldreboenden och skyddar dem till döds i stället, säger Ingmar Skoog till Aftonbladet.
– Besöksförbudet kan inte gälla hur länge som helst. Redan innan pandemin fanns det undersökningar som visade att det råder större ensamhet och depression bland de äldre som bor på boenden jämfört med dem som bor hemma. Den ensamheten har naturligtvis ökat nu.
Ingmar Skoog anser att nära anhöriga, som följer alla regler och hygienföreskrifter, nu borde tillåtas att göra besök på äldreboenden.
– Besöksförbudet infördes 1 april, efter det kom den enorma ökningen av antalet döda på äldreboenden. Jag efterlyser en riktig riskbedömning, som det är nu har Folkhälsomyndigheten gjort extremt dåliga utredningar på äldre.
