”Tragiskt att det ska krävas en pandemi”

De sköraste skulle skyddas. Men istället inträffade katastrof efter katastrof på landets äldreboenden.

Politiker och experter utfärdade tidigt besöksförbud för anhöriga. Men bristande organisation av äldreomsorg och tomma beredskapslager för skyddsutrustning omintetgjorde möjligheten att rädda de mest utsatta.

Fått stor uppmärksamhet

Sällan har äldreomsorgens innehåll och villkoren för personalen uppmärksammats så intensivt som under våren. Och aldrig förr har personalens villkor visat sig vara så sammanflätade med ödet för de mest utsatta – de redan sjuka och sköra äldre.
Med risk för sin egen hälsa kämpar äldreomsorgens personal varje dag mot virusets spridning. Respekt och ödmjukhet för deras insats har vuxit i hela samhället. Men hur ska tacksamhet och hyllningar leda till verkliga och varaktiga förbättringar?

 

Blottar gamla brister

En av många experter som har visat på stora behov av reformer i svensk äldrevård är Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet som forskat om äldreomsorg och andra omsorgsfrågor sedan 1980-talet.
Hon menar att coronakrisen blottar brister som funnits i äldreomsorgen i flera decennier.

Krävs mer resurser

– Det behövs mer resurser till äldreomsorgen, bättre arbetsscheman och organisationsförändringar som minskar arbetsbelastningen, ökar personalens inflytande i vardagen och skapar utrymme för stöd från kollegor och arbetsledning. Själva omsorgsarbetet måste uppvärderas. Först då kan den negativa utvecklingen vändas.

Äldreomsorgens arbetsvillkor hör hemma i ett annat sekelGöran Johnsson

Göran Johnsson, nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre, beskriver misslyckandet så här:
– Smittspridningen, med många döda på våra äldreboenden, har gjort det ännu mer synligt att det är anställda med den svagaste ställningen och de mest otrygga villkoren som har i uppgift att ta hand om de allra sköraste människorna.

– Äldreomsorgens arbetsvillkor hör hemma i ett annat sekel. Då talade vi om daglönare, nu används ordet om timanställda inom äldreomsorgen.

Arbetet börjar omgående

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell säger att det är avgörande att arbetet med att förbättra äldreomsorgen börjar omgående.
– Brister som har funnits under lång tid har nu synliggjorts. Det är ett långsiktigt och komplext arbete för kommunerna att, med stöd av staten, utveckla en äldreomsorg som ger den äldre en god vård och omsorg i vardagen men också vid en kris.

Används som sparbössa

SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson är djupt upprörd över att många kommuner har misskött sitt ansvar.
– Äldreomsorgen används som sparbössa, snarare än att behandlas som en av kommunens mest prioriterade och stolta verksamheter, säger Eva Eriksson.
– Kommunerna bör därmed fråntas det omfattande och ganska fria ansvar de haft för omsorgen.

Behövs minimikrav

Men hon ser i dagens brutala kris en möjlighet till utveckling:
– Staten måste ta större ansvar. Det duger inte att hänvisa till att omsorgen är kommunernas ansvar. Förutom att socialtjänstlagen behöver skärpas så äldre får rätt till goda levnadsvillkor behövs omorganisation liksom nationella minimikrav på tillgänglighet och kvalitet i äldreomsorgen.

Kräver kriskommission

– För att den medicinska kompetensen, både på ledningsnivå och på golvet, ska förbättras måste regionerna ta över, fortsätter Eva Eriksson som nu liksom före pandemins utbrott kräver att regeringen tillsätter en kriskommission för äldreomsorgen.
– Det är så djupt beklagligt att det ska krävas en pandemi med de katastrofala följder vi har sett för att viktiga aktörer ska komma till medvetenhet om att äldreomsorgen måste reformeras.

De borde omedelbart fråga sig om de själva skulle arbeta i äldreomsorgen utan skyddsutrustning Eva Eriksson

– Ansvariga hos myndigheter, arbetsgivare och i kommuner kommer att granskas i efterhand och ställas till svars för sitt agerande eller brist på agerande under nuvarande kris. De borde omedelbart fråga sig om de själva skulle arbeta i äldreomsorgen utan skyddsutrustning, och agera därefter.

Ovärdig syn på ålderdom

Åter andra debattörer – som Karin M Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och Johan Löfqvist, pensionerad läkare med fem år som överläkare på geriatrisk rehabiliteringsklinik – menar att en försummad äldreomsorg i grunden beror på en ovärdig syn på ålderdom. År efter år misslyckas politikerna med att skapa goda villkor för äldreomsorgens bemanning och kompetens.

Handlar om mänsklig värdighet

– Äldreomsorgen har varit försummad under en längre tid, men covid-19-pandemin gör att det inte längre går att blunda för hur illa det faktiskt är.
– Äldre bör ses som subjekt med mänskliga behov och erfarenheter snarare än objekt som i värsta fall bara matas och förvaras. Det handlar om mänsklig värdighet.

Vill se en ny myndighet

Flera saker bör göras. Tillsynsmyndigheten IVO och Socialstyrelsen har alltför breda uppdrag, istället bör regeringen inrätta en ny myndighet med uppdraget att förbättra, granska och säkerställa högkvalitativ äldreomsorg och vård av äldre.
Ansvaret för kommuners äldreomsorg bör föras över till regioner och staten. Äldreboendena måste få utökade sjukvårdsresurser och geriatrisk kompetens måste spridas inom äldreomsorgen.

Äldreombudsman

– Inrätta en äldreombudsman i varje kommun och bilda nätverk där olika aktörer som exempelvis ideella organisationer samverkar för att hitta lösningar till en bättre fungerande äldreomsorg.
De många döda på våra äldreboenden kommer vi kanske att minnas som offer inte bara för pandemin utan också för en ogenomtänkt och illa förberedd eller obefintlig katastrofberedskap.

Kommentera