Landets tre största seniororganisationer vädjar till regeringen om ekonomiskt stöd i coronakrisens spår.
Förstår verkligen regeringen vilka insatser som landets seniororganisationer utför för att bryta ensamhetens gissel hos de många drabbade äldre?
Frågan ställs av förbundsordförandena för SPF Seniorerna, PRO och SKPF Pensionärerna. I ett brev till det ansvariga statsrådet Amanda Lind (MP) skriver Eva Eriksson, Christina Tallberg och Berit Bölander:
– Vi är inga rika organisationer utan lever till största delen på medlemsavgifter, annons- och lotteriintäkter. Tillsammans har vi cirka 750 000 medlemmar, men får bara 8 miljoner i statligt stöd att dela på varje år.
Inte en krona
Samtidigt delas hundratals miljarder nu ut i stödpaket efter stödpaket för att rädda befintlig verksamhet inom exempelvis näringslivet, tidningarna, kultursektorn och idrotten, paket som organisationernas ledare tycker är helt riktiga och nödvändiga.
– Men inte en krona har gått till pensionärsorganisationernas befintliga verksamhet för att motverka ensamhet.
Börjar vackla
Seniorledarna beskriver i brevet hur deras organisationer nu kämpar allt hårdare för att kunna hålla verksamheten igång. Kostnaderna börjar bli ohållbart stora, eftersom intäkter i mångmiljonklassen uteblir i coronakrisens spår:
– Vi får inga nya medlemmar, för vem vill gå med i en förening som inte har någon synlig verksamhet? Intäkter från annonsering i våra tidningar har minskat, för några organisationer till och med mer än halverats, våra medlemsresor är inställda och mötesverksamheten ger inget annat än kostnader. Lottförsäljning i föreningar och distrikt går på lågvarv.
– Vi blöder ekonomiskt precis som så många andra i dessa dagar. Men, vi varken kan eller vill överge våra medlemmar eller alla andra äldre.
Ord räcker inte
Organisationerna inskärper i brevet – som skickades igår (10/6) till Amanda Lind i hennes egenskap av regeringens kultur-, demokrati- och idrottsminister – att man redan har påtalat problemen för regeringen.
– Om ni vill att vi ska hjälpa er så måste vi få hjälp tillbaka. Vi får berömmande ord som svar, men några pengar har vi inte sett till. Istället har några av oss tvingats korttidspermittera personal och vi tvingas göra oss av med sparade pengar.
Slag i ansiktet
Den utlösande faktorn till att brevet skrivs är att man nu har fått besked om att om pensionärsorganisationerna överhuvudtaget ska kunna få några extra medel måste man först utöka sin verksamhet.
– Det känns som ett slag i ansiktet på oss alla som med ideellt arbete varje dag söker bryta ensamheten hos äldre, skriver Eva Eriksson, Christina Tallberg och Berit Bölander.
– Det får oss att fundera över om regeringen förstår vidden och djupet av de insatser som redan görs av oss.
Fördela direkt
De tre föreslår att en del av det bidrag till civilsamhället som regeringen nyligen utlovade fördelas enligt den modell som Socialstyrelsen redan idag använder när medel delas ut till pensionärsorganisationer.
– Då kommer pengarna till mest nytta för landets pensionärer.
Hårt arbete mot ensamheten
”Många äldre kände sig redan innan utbrottet av covid-19 ensamma och isolerade. Många pensionärer kände sig dessutom överflödiga i samhället. Att nu uppmanas att hålla sig hemma förstärker denna känsla av utanförskap. Vi uppmanar dagligen alla äldre vi är i kontakt med att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, även om vi vet att det har ett pris hos många i form av förstärkt utanförskap.
Under pågående kris har statsministern, vice statsministern, socialministern, partiledare och andra politiker samt myndigheter tagit kontakt med oss för att be våra organisationer om att hjälpa till. Det är inget problem för oss utan en självklarhet. Vi pensionärer tillhör en generation som har lärt oss att vara solidariska med andra och ställa upp när det krisar.
Våra organisationer har självklart ställt upp och uppmanat alla våra medlemmar att stanna hemma. Vi har ställt in tiotusentals olika arrangemang fast vi är väl medvetna om att våra möten betyder mycket för det sociala välbefinnandet hos äldre. Vi arbetar istället stenhårt för att hitta nya vägar att stötta och stimulera äldre att hålla sig isolerade, utan att ensamheten ska bli övermäktig. ”
Ur seniororganisationernas brev till regeringen.
