Seniorlån kan vara fem gånger dyrare än bostadslån. Det visar en ny rapport från SPF Seniorerna.
Den totala räntekostnaden för ett lån på en halv miljon blir närmare 1,1 miljoner kronor för ett seniorlån, men för ett vanligt bolån strax över 200 000 kronor, visar rapporten.
– Man blir nästan livegen med dessa lån, säger Fredrik von Platen, SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor.
Svagare ställning
Det blir allt svårare för seniorer att låna pengar i bank – trots stor säkerhet i form av ett ofta betalat boende och trots en livslång lojalitet med banken.
Dessutom tillkommer regler och krav som staten ålagt bankerna de senaste åren som ytterligare har försvagat seniorers ställning på bolånemarknaden, menar SPF Seniorerna.
Inkomstnivå, amorteringskrav och skuldkvotstak styr i hög grad möjligheten till bostadslån – medan låg belåningsgrad, bostadens värde eller tillgång till en extra ekonomisk säkerhet många gånger inte spelar någon roll alls.
Räkna noga
Istället har en marknad för så kallade seniorlån vuxit fram.
– Existerande seniorlån har flera nackdelar och framförallt medför de en betydligt högre, men inte särskilt tydlig, kostnad på grund av klart högre ränta och att eventuella befintliga lån också går över i denna regi, säger Fredrik von Platen.
Räntekostnaden i SPF Seniorernas exempel blir alltså mer än fem gånger så hög för ett seniorlån som för ett vanligt bostadslån.
– Det är därför viktigt att tänka efter, räkna noga och läsa på ordentligt när det gäller seniorlån, säger Fredrik von Platen.
Dyra exempel
Det är flera saker man bör vara medveten om, beskriver SPF Seniorerna i nya rapporten ”Det saknas rimliga bolånealternativ för seniorer”.
Uträkningar visar hur mycket högre kostnaderna är för ett seniorlån jämfört med ett normalt bostadslån hos de traditionella låneinstituten.
Seniorlånet mer än fem gånger dyrare
Exempel 1: Så mycket kostar ett vanligt bolån
Befintligt lån: 500 000 kronor.
Utökat bolån: 500 000 kronor.
Ränta för totalt lån på 1 miljon: 1,5 procent.
Försäljningspris för villan: 3 500 000 kronor.
Räntekostnader före skatt och avdrag: 300 000 kronor.
Räntekostnad efter avdrag: 210 000 kronor.
Kapitalvinstskatt: 550 000 kronor.
Vinst: 1 740 000 kronor.
Att disponera under 20 år tillsammans med vinsten efter villaförsäljningen (efter skatt): 2 240 000 kronor.
Total kostnad för lån på 500 000 kronor i 20 år: 210 000 kronor.
Räntekostnad varje månad (efter ränteavdraget): 875 kronor.
Exempel 2: Så mycket kostar det att ta ett seniorlån
Befintligt lån: 500 000 kronor.
Utökat bolån: 500 000 kronor.
Ränta för totalt lån på 1 miljon: 4,5 procent.
Försäljningspris för villan: 3 500 000 kronor.
Räntekostnader före skatt och avdrag: 1 400 000 kronor.
Räntekostnad efter avdrag: 1 097 000 kronor.
Kapitalvinstskatt: 550 000 kronor.
Vinst: 853 000 kronor.
Att disponera under 20 år tillsammans med vinsten efter villaförsäljningen (efter skatt): 1 353 000 kronor.
Total kostnad för lån på 500 000 kronor i 20 år: 1 097 000 kronor.
Räntekostnad varje månad (efter ränteavdraget): 4 571 kronor.
Uträkningarna baseras på:
• Den/de boende har en halv miljon i lån på sin villa och att hushållet utökar lånet med ytterligare en halv miljon.
• Man bor sedan kvar i 20 år.
• Villan säljs för 3,5 miljoner.
• Räntan för bolånet är på 1,5 procent och på seniorlånet 4,5 procent.
Källa: SPF Seniorerna
Rapporten utmynnar bland annat i krav på att staten måste ta ett större ansvar genom att stimulera en form av ”riktiga” seniorlån.
Det behöver helt enkelt finnas rimliga och realistiska alternativ för människor i olika åldrar:
– Det finns ett behov av förnuftiga bolåneprodukter riktade till seniorer där hänsyn tas till belåningsgrad, befintlig bostads värde, inkomstkälla och samhällsnytta, säger Fredrik von Platen.
– I detta sammanhang kan både staten och banker göra en insats och stimulera framväxt av sådana produkter med rimliga villkor för seniorer.
Fem alternativ till seniorlån
1. Ta ett vanligt bostadslån – hör med flera banker
Ett vanligt bolån är alltid billigare än ett seniorlån.
2. Ta hjälp av barn och anhöriga med bolån
Barn eller andra anhöriga kan ta lån med seniorens bostad som säkerhet.
Ett skuldebrev kan skrivas som medför att seniorhushållet betalar räntan. Den anhörige bör sannolikt bli minoritetsdelägare i bostaden. Här kan en del juridisk hjälp krävas.
En annan variant är att anhörig belånar sin egen fastighet och för över detta belopp.
3. Sälj bostaden till barn eller anhöriga, bo själv kvar
Att sälja bostaden till någon man litar på (som ett eller flera barn) och sedan hyra bostaden kan vara en lösning för att få loss kapital ur boendet och samtidigt slippa en framtida räntesmäll.
I det här fallet följer med stor sannolikhet kapitalvinstskatt för säljaren och stämpelskatt för köparen.
4. Minska nuvarande bostadskostnad
För en del som bor stort i dag kan detta vara en möjlighet att hyra ut en del av sin bostad.
5. Flytta från nuvarande bostad
Om belåningsgraden är låg och bostaden har ett visst värde kan en försäljning av nuvarande bostad vara ett sätt att få loss kapital, även om kapitalvinstskatt tillkommer. Däremot kan det vara svårt att få tag i en ny bostad med en snarlik månatlig bostadsutgift som i tidigare bostad.
Källa: SPF Seniorerna
Det vill SPF Seniorerna
Öka bostadsbyggandet och då särskilt bostäder som passar seniorer, håll nere bostadskostnaderna för desamma.
Högre rörlighet på bostadsmarknaden gynnar alla, sänk kapitalvinstbeskattningen och ta hänsyn till inflation och den tid man har ägt bostaden.
Det saknas en helhetssyn från statens sida på bostadsbehoven i olika åldrar och de skilda villkor som föreligger. Dessa regler och krav har försvagat seniorers ställning på bostadsmarknaden vilket missgynnar samhällsnyttiga investeringar. Staten bör anpassa och ändra nuvarande regler och krav kring bostadslån när det gäller seniorer.
