Årsrika en ryggrad i föreningarna

De unga pensionärerna är en mycket viktig grupp för det svenska föreningslivet. Det visar nya siffror från SCB.

Mitt under pågående coronastorm kommer siffror som påminner om vardagen före pandemin, och som kan inspirera inför tiden efter. Kanske också bidra till optimism medan den pågår.

Att Sverige är ett föreningsaktivt land är känt. SCBs genomgång visar i vilken grad de årsrika utgör en nyckelgrupp för många av verksamheterna.

Nya data

Några exempel: I åldersgruppen 70-79 år, eller unga pensionärer som Statistiska centralbyrån (SCB) kallar gruppen, är andelen föreningsaktiva 36 procent.

När det gäller hela befolkningen, 16 år och äldre, är det 29 procent som är aktiva i minst en förening.

Dessa siffror, och många fler, finns med i ”Undersökningarna av levnadsförhållanden” som SCB publicerade tidigare i våras (21/4).

Tre av fyra

När det gäller medlemskap i en eller flera föreningar, alltså utan krav på att man också är aktiv, är siffran för hela befolkningen 75 procent.

Andelen som är medlem i minst en förening är allra högst ”mitt i livet”, vilket bland annat beror på att många då är medlem i en facklig organisation.

80-plussare

I åldrarna 40-64 år är drygt åtta av tio medlemmar i minst en förening, jämfört med nästan sex av tio i åldern 16-19 år.

Bland de äldsta, de som är 80 år och äldre, är sju av tio medlemmar i minst en förening.

I åldersgruppen 70-79 år är 39 procent av männen och 33 procent av kvinnorna föreningsaktiva, jämfört med 38 procent av männen och 32 procent av kvinnorna i åldern 40-49 år. I åldersgruppen 20-29 år är 22 procent av männen och 20 procent av kvinnorna föreningsaktiva.

Kursledare

Att delta aktivt i en eller flera föreningars verksamhet innebär enligt SCB olika typer av insatser i föreningslivet.

För vissa handlar det om att de har ett förtroendeuppdrag eller sitter med i en styrelse, medan det för andra till exempel handlar om att de är idrotts- eller kursledare eller hjälper till att anordna olika aktiviteter inom ramen för föreningens verksamhet.

Karantän

Samtidigt som de unga pensionärerna är en viktig grupp för det svenska föreningslivet är det de som i dagsläget förväntas hålla sig hemma i självkarantän, konstaterar SCB.

Problematiskt förstås, eftersom SCB också understryker det väl kända faktumet att ett engagemang i föreningsliv kan vara positivt för den enskilda individen på olika sätt, bland annat genom att man blir en del av en social gemenskap.

Seniorer stabila

SCBs studie är från 2018-2019, och kan jämföras med en tidigare från 2014-2015. Föreningsaktiviteten är ungefär densamma bland seniorerna, berättar Charlotte Samuelsson vid SCB.

– Det finns inte några statistiskt signifikanta skillnader mellan åren 2014-2015 och 2018-2019 i andel som är medlemmar i minst en förening eller andel som är aktiva i minst en förening i åldersgrupperna 65+ respektive 80+, varken totalt sett eller uppdelat på kön, säger Charlotte Samuelsson till Senioren.

Kommentera