Politiker och smittskyddsepidemiologer kliar sig i huvudet trots att vi inom äldreområdet tidigt försökt påtala riskerna i debattartiklar och på andra sätt. Som vanligt verkar man inte vilja lyssna på kunskap utanför det rena smittskyddsområdet.
Politiker och smittskyddsepidemiologer kliar sig i huvudet och är överraskade över att så många människor på äldreboenden avlider av covid-19. Man är överraskad, trots att varningar om detta kom tidigt. Jag har ju förut skrivit om att vi inom äldreområdet tidigt försökt påtala riskerna i debattartiklar och på andra sätt. Rapporterna från Italien pekade på samma sak. Som vanligt verkar det som man inte vill lyssna på kunskap utanför det rena smittskyddsområdet. Ett exempel på stuprörstänkandet, som är så vanligt inom medicinen.
Varför dör då så många på äldreboenden? Som vanligt finns det inga enkla svar, utan det har många olika förklaringar.
En omständighet är att människor får äldrevård för att de har olika sjukdomar och vanligast är demens
En omständighet är att människor får äldrevård för att de har olika sjukdomar och för att de därför behöver hjälp för att klara olika dagliga aktiviteter. Den absolut vanligaste sjukdomen är demens, till exempel Alzheimers sjukdom. Inom H70-studien har vi funnit att 90% av 85-åringar som bor på äldreboende har en demenssjukdom. Vi har också i olika studier funnit att demens är en dödlig sjukdom och att 30% av dödlighet hos 85-åringar i vanliga fall kan förklaras av demens. Detta gör demens till den överlägset viktigaste sjukdomen när det gällde förkortad livslängd bland äldre. Man vet inte säkert varför demens är kopplat till en förkortad livstid och antagligen finns det flera orsaker.
Demenssjukdomar leder till skador i delar av hjärnan som kontrollerar livsavgörande funktioner som hjärtfunktion, blodtryck, aptit och energibalans. Personer med demens kan också ha ett sämre immunsystem, sämre lungfunktion och sämre muskelfunktion. Ofta har man näringsbrist. Allt detta gör att personer med demens har svårare att försvara sig mot infektioner. De har dessutom svårare att kommunicera olika symtom vilket gör att sjukdomar inte upptäcks. Detta kan göra att covid-19 upptäcks senare. En ytterligare faktor är att personer med demens har svårare att förstå och komma ihåg instruktioner om smittskydd, som att hålla avstånd och att tvätta händer ofta. Många är oroliga och går ofta runt på boendet vilket ytterligare kan sprida smitta. Andra grupper som är vanliga inom äldrevården, och där de drabbade har svårt att klara infektioner, är personer med multisjuklighet och allmän skörhet
Det är alltså den äldregrupp som borde skyddas mest som träffar flest yngre personer under en vecka
En annan omständighet är hur äldrevården fungerar idag. Speciellt i storstäderna är det stor omsättning av personal, där många är outbildade vikarier och många går på timmar utan fast tjänst. Detta innebär att de mest sköra äldre, de med hemtjänst och de på äldreboenden, kan träffa massor av personer under en vecka. Inom hemtjänsten träffar en brukare i genomsnitt 16 personer per 14 dagars period. Det är alltså den äldregrupp som borde skyddas mest som antagligen träffar flest yngre personer under en vecka. Dessutom kan varje personal träffa massor av äldre under en dag, upp till 10-15 personer under ett pass, och ofta går man mellan olika avdelningar på äldreboendet.
Många undersköterskor inom hemtjänsten vittnar om hur de tvingas rusa från den ena brukaren till den andra utan möjlighet till närmare social kontakt och utan skyddsutrustning. Dessutom går det inte att ha distans eftersom många på äldreboenden och inom hemtjänsten behöver hjälp med intima saker som hygien, toalettbesök, påklädning och att gå upp på morgonen. Den här närheten kan också leda till höga doser av smitta, vilket verka öka risken för svår infektion. I mars kom en rapport från Socialstyrelsen om att cirka hälften av alla kommuner inte upprätthöll basal hygien inom äldrevården. Allt detta skall inte skyllas på personalen som oftast gör sitt bästa under svåra omständigheter.
Detta leder fram till den tredje orsaken, ledning och organisation
Detta leder fram till den tredje orsaken, ledning och organisation. Idag bor cirka 82 000 personer på äldreboenden och 144 00 har hemtjänst. Äldrevården organiseras i 290 kommuner, med mer än 2000 äldreboenden och massor av kommunala och privata vårdgivare. Trots att personer i behov av äldrevård oftast har det på grund av olika sjukdomar ligger ansvaret för äldrevård under socialtjänsten. Även om det finns sjukvårdsutbildad personal och vårdcentraler som ansvarar för sjukvården på äldreboenden kan det ibland vara svårt att få gehör för sjukvårdsrelaterade frågor. Den stora variationen mellan och inom kommuner gör att det är svårt att få en överblick. En del ställen fungerar förstås väldigt bra, medan andra fungerar dåligt.
Det finns alltså väldigt många olika orsaker till att covid-19 kommer in på äldreboenden. Det finns därför också många olika åtgärder som kan göras både på kort och lång sikt för att minska smittspridning. I helgen skrev vi, några demensforskare, en debattartikel i Svenska Dagbladet med några förslag på åtgärder. Länken finns här
https://www.svd.se/detta-bor-goras-for-att-skydda-aldre-pa-boenden
Fundering: Med tanke på att äldre på särskilda boenden för äldre redan har så många kontakter kan man fundera på betydelsen av det totala besöksförbudet för anhöriga, som ju drabbar både personen på äldreboendet och den anhörige svårt. Kanske kunde man låta en utvald anhörig göra besök under strikta regler och förhållningssätt? Mer om det i senare inlägg
