Det är inte den åldrande befolkningen som är huvudposten när kommunerna och regionerna har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det menar tre forskare vid Örebro universitet.
De kostnadsökningar som kan relateras till en åldrande befolkning ligger i stället huvudsakligen framför oss, skriver de tre i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
– Om SCB:s senaste befolkningsprognos kombineras med Sveriges kommuner och regioners kostnadsmallar så kommer det ”demografiska kostnadstrycket” från de äldsta i Sverige år 2028 att ha ökat med cirka 50 miljarder kronor jämfört med 2018.
Det är påtagligt mycket mer än ökningen som skedde mellan 2008 och 2018, då det demografiska kostnadstrycket ökade med cirka tio miljarder.
Ökar kraftigt
Om man tittar på den totala kostnadsutvecklingen för hela befolkningen mellan samma år så ger detta vid handen att kostnaderna ökat med cirka 90 miljarder, enligt forskarna.
Något som till stor del beror på den kraftigt ökande befolkningen – under perioden ökade den med nästan en miljon människor.
Barn dyrare
Även om de äldsta är en kostnadskrävande grupp var dessa kostnaders andel av kommuners och regionernas totala kostnader mindre än 14 procent 2018. I beräkningarna för 2028 motsvarar de drygt 17 procent.
Som jämförelse ligger kostnaden för barn och unga vid båda dessa tidpunkter på drygt 40 procent av de totala kostnaderna.
Bara början
På sikt måste välfärden dimensioneras efter intäkterna, konstaterar forskarna.
Skall vi ha en hållbart hög nivå på en offentligt finansierad välfärd i Sverige måste naturligtvis kostnaderna ses över, men behov av intäkter kan innebära höjda skatter.
En stärkt skattebas via högre sysselsättning och tillväxt behövs också, menar de:
– Detta är minst lika viktigt att komma ihåg som att vi har en kostnadsproblematik runt en åldrande befolkning – en problematik som vi, tvärt emot vad man kan tro utifrån debatten, alltså ännu bara har sett början av och som vi måste börja förbereda oss inför.
Debattörerna
Anders Gustafsson, postdoktor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Örebro universitet och Institutet för näringslivsforskning
Lars Hultkrantz, seniorprofessor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Örebro universitet
Pär Österholm, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Örebro universitet
Här kan du läsa hela debattartikeln.