Depressioner är vanliga och allvarliga och ökar risken för en rad farliga tillstånd. Men hos äldre misstolkas symtomen ibland som demens.
Idag ska jag beskriva en av våra stora folksjukdomar som det pratas alldeles för lite om, nämligen depression. Fördomarna har minskat de senaste åren, inte minst för att flera politiker, skådespelare och andra kändisar berättat om sina depressioner. I Kvinnoundersökningen i Göteborg följde vi 800 kvinnor från befolkningen i 44 år. För att vara säkra på depressionsdiagnoserna gick jag och tre andra psykiatriker med minst 20 års erfarenhet igenom alla uppgifter som samlats in.
Mindre vanligt hos män
För att diagnosen skulle godkännas måste alla fyra vara eniga. Det visade sig att mer än två tredjedelar av kvinnorna någon gång haft en depression. Nästan hälften hade haft en allvarlig depression. Eftersom deltagarna undersöktes med många års mellanrum är resultatet antagligen en underskattning. Depression är mindre vanlig hos män, men man kan nog anta att också en majoritet av männen har depression någon gång i livet.
Allvarliga konsekvenser
Det är så vanligt med depression att man kan prata om själens förkylning. Men depression är mycket allvarligare och kan ge många konsekvenser. En av de viktigaste är självmord. Bland äldre är depression den viktigaste orsaken till självmord, och även milda depressioner kan leda till detta. Det är därför viktigt att alltid fråga deprimerade personer om de är trötta på livet, känner livsleda eller funderar på att ta livet av sig. Depression ökar även risken för stroke, och att insjukna i cancer och hjärtkärlsjukdomar. Depression kan hos äldre ge symtom som kan misstolkas som demens.
Tio typiska symptom på depression
1 Nedstämdhet är vad de flesta förknippar med depression. Man känner sig helt enkelt mer ledsen, betydligt mer än en vid vanlig ledsenhet.
2 Plågsam förlust av alla känslor och intressen är ett annat huvudsymtom. Plötsligt känner man ingenting för de man älskar mest, partner, barn, barnbarn. Allt blir helt stumt. Man tappar också intresset för sådant som man förut tyckte var roligt. En fotbollsälskare vill inte längre titta på fotboll, en musikälskare finner ingen njutning av musik.
3 Förlust av aptit och viktminskning. Maten smakar helt enkelt inte längre. Inte ens favoriträtterna.
4 Sömnsvårigheter. Mest typiskt är att man vaknar tidigt på morgonen och mår dåligt, men det kan också vara svårigheter att somna in eller att man vaknar ofta på natten.
5 Intellektuella svårigheter med sämre minne, sämre tankeförmåga, sämre förmåga att associera. Hos äldre kan detta likna en begynnande demens.
6 Man får något som kallas hämning, det vill säga allt går långsammare. Musklerna rör sig långsammare, man pratar mer entonigt och kortfattat. Tankarna går långsammare.
7 Trötthet och energiförlust. Man orkar inte lika mycket som förut och man drabbas av en besvärande handlingsförlamning. För varje sak som ska göras måste man passera en hög tröskel. Disken blir stående, man orkar inte plocka undan.
8 Värdelöshetskänsla och skuldkänslor. Man upplever att man inte är värd någonting, till exempel kan en duktig pianist uppleva att hen inte längre kan spela. Man kan älta skuldkänslor för småsaker som kan ligga långt bak i tiden, ibland ända till barndomen.
9 Livsleda. Livet känns meningslöst, kanske till och med så mycket att man vill ta livet av sig.
10 Ångest är ett framträdande symtom och är ofta värst på morgonen. Den kan leda till att man blir rastlös, lättirriterad och orolig.
Oftast har man inte alla symtomen och i högre åldrar kan ett symtom dominera bilden. Det är viktigt att veta att alla med depression inte är ledsna och nedstämda.
Kontakta vården
Vad ska man då göra om man misstänker att man själv eller en anhörig har depression? Det viktigaste är att man kontaktar sjukvården och får en bedömning eftersom det är ett allvarligt tillstånd. Det finns många olika behandlingsmöjligheter både med läkemedel och samtalsterapi, också för äldre personer med depression. Men mer om det i en senare krönika.
Ingmar Skoog är Seniorens expert på seniorhälsa och har forskat om åldrande i fyra decennier. Han leder Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet.
