Har slopad löneskatt för 65-plussare verkligen gjort att fler seniorer arbetar? Det ska Riksrevisionen försöka besvara.
En het stridsfråga de senaste åren har gällt den särskilda löneskatten för personer över 65 år. Är den viktig eller för dyr?
För att höja sysselsättningsgraden bland äldre tog alliansregeringen helt bort skatten 2007.
S+MP-regeringen valde 2016 att delvis återinföra skatten, något som kritiserades hårt av bland annat SPF Seniorerna.
Regeringen lyssnade och bort skatten helt 2019.
Uppmuntra
Men för statsfinanserna har detta inneburit ett årligt intäktsbortfall på cirka 2,6 miljarder kronor, konstaterar Riksrevisionen.
Tanken med reformen var bland annat att uppmuntra arbetsgivare att i större utsträckning tillvarata äldres erfarenhet och kunskap, och att därmed varaktigt höja åldern för när svenskarna slutar arbeta, konstaterar riksrevisor Stefan Lundgren.
– Granskningen ska bland annat undersöka om dessa åtgärder är ett kostnadseffektivt sätt att hantera en del av de utmaningar som en åldrande befolkning innebär, säger Stefan Lundgren.
Ineffektivt
Riksrevisionens intresse beror på att tidigare studier visat att sänkta skatter och avgifter är ett ineffektivt sätt att skapa högre sysselsättning – och att kostnaderna för varje extra sysselsatt blir höga.
Bland annat har Riksrevisionen konstaterat att sänkta socialavgifter för ungdomar endast har haft begränsad effekt på sysselsättningen och att de nya jobb som skapats kostat upp till två miljoner kronor styck.
Till hösten
Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i september 2020.
31 miljarder
Sammanlagt har åtgärderna med sänkningar av löneskatten mellan 2007 och 2018 kostat statskassan drygt 31 miljarder kronor.
