Med erfarenhet kan man bli bättre på att lösa komplexa problem eller på konsekvensanalyser av nya förslag, säger experten.
Ofta hör man att intelligensen minskar med stigande ålder. Är det verkligen sant? Om man tittar på studier som görs vid ett tillfälle (så kallade tvärsnittsstudier) visar forskningen en kraftig försämring på olika intelligenstest med stigande ålder. Den här typen av studier är dock dåliga på att besvara frågan eftersom de inte bara jämför personer i olika åldrar, utan också personer som är födda olika år.
Jag har ju tidigare beskrivit att födelseår kan vara lika viktigt som ålder. Det är välkänt att prestationerna på intelligenstest förbättrats successivt mellan olika födelseårsgrupper under 1900-talet. Detta gäller inte bara äldre utan också yngre personer.
Följa personer över tid
Det bästa sättet att studera hur intelligensen ändras vid normalt åldrande är att följa samma personer över tid, det vi kallar longitudinella studier. Den typen av studier visar en mindre uttalad nedgång med stigande ålder, men att många förmågor inte försämras.
Det som försämras mest är minne och intellektuell snabbhet, men det finns också en viss nedgång i tester som sägs mäta andra delar av intelligensen. Dock verkar detta i praktiken kompenseras av den samlade erfarenheten.
Svårare att komma ihåg nya saker.
Intellektuell arbetsprestation verkar inte minska med stigande ålder på samma sätt som resultat på intelligenstest. Detta kan bero på äldre personers större kunskapsbas och samlade erfarenhet, men också på att testerna inte mäter alla aspekter av intelligens och kognitiv förmåga. Ofta innehåller de en snabbhetsaspekt som missgynnar äldre. De är också påverkade av hur motiverad man är att prestera maximalt på testen. Det är också viktigt att påtala att skillnaden mellan olika personer ofta är större än ålderseffekten.
Minnet blir onekligen sämre med stigande ålder. De flesta av oss som nått 60-årsåldern känner säkert igen detta. Man får svårare att komma ihåg nya saker, medan man ofta kan komma ihåg detaljer eller namn på idrottare eller andra kända personer 50-60 år tillbaka i tiden.
Genom sin samlade erfarenhet kanske man är bättre på att lösa komplexa problem.
Att ha dåligt minne innebär dock inte automatiskt att man har sämre intelligens, bara att hjärnan har svårare att prägla in nya fakta. Genom sin samlade erfarenhet kanske man är bättre på att lösa komplexa problem som uppstår på arbetsplatsen eller att göra konsekvensanalyser när nya förslag dyker upp.
Vid årets Almedalsvecka var jag med om en diskussion där några av deltagarna klagade på att äldre arbetstagare var svårare att få med på nya reformer.
Sund skepsis
Kanske beror det på att man med stigande ålder blir mer medveten om att nya saker som införs kan få oväntade negativa konsekvenser, kanske vet man att förslagen provats tidigare med dåligt resultat eller, om man arbetar inom sjukvården, att man är mer skeptisk när den tjugoelfte omorganisationen genomförs (jämför nya Karolinska). Kanske är det också så att man vill vara säker på att nya lösningar verkligen förbättrar arbetet och därför ställer besvärliga frågor.
Fler överväganden
Förutom minnesproblemen blir vi intellektuellt långsammare med stigande ålder. Det tar längre tid att genomföra testerna. Delvis beror detta på att våra nerver och nervomkopplingar blir långsammare, men också på att man med stigande ålder överväger att det kan finnas fler svarsalternativ som man kanske inte insåg när man var yngre, eller att man är mer benägen att undvika att göra fel. Man inser att världen är mer komplex än man trodde som yngre.
Kroppsliga sjukdomar och läkemedel kan också påverka den intellektuella funktionen.
När det gäller normal förändring i intellektuell förmåga med stigande ålder är det viktigt att påpeka att många sjukdomar som påverkar vårt intellekt blir vanligare med stigande ålder. Förekomsten av demens ökar från 1 procent vid 70, till 25 procent vid 85 och till över 50 procent efter 90 år. Vid demenssjukdomar börjar intellektet försämras många år innan sjukdomen bryter ut. Många kroppsliga sjukdomar och läkemedel kan också påverka den intellektuella funktionen.
Vi blir alltså sämre på intelligenstester med stigande ålder, speciellt när det gäller minne och snabbhet, men detta kompenseras av den samlade erfarenheten. Försämringen på testerna verkar normalt inte heller påverka vår totala arbetskapacitet när vi blir äldre.
