”Det finns en blindhet för anhöriga”

Sverige ska få en nationell anhörigstrategi. Det lovar regeringen.

– Den omsorg och de insatser som många anhöriga idag ger är viktigt för välfärden. Dessa frågor behöver uppmärksammas och en nationell strategi för anhöriga behövs, säger socialminister Lena Hallengren.

Cirka 70 procent av de informella vårdgivarna är kvinnor, som enligt Lena Hallengren ”generellt påverkas mer negativt än män av att ge anhörigomsorg”.

Synliggöra

– Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra den här gruppen och de insatser som anhöriga gör. Det är också angeläget att samspelet mellan anhöriga, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården fungerar.

Sverige saknar alltså idag en nationell strategi för anhöriga.

– Men en nationell strategi betyder inte att det ska se lika ut i alla kommuner, utan att de olika aktörerna ska jobba mot samma målsättning, menar Lena Hallengren.

Svagt lärande

Redan i dag görs det mycket bra i Sveriges kommuner men det sker inte strukturerat och på ett sätt som går att mäta och utvärdera, anser ministern.

– Lärandet kommuner emellan är för svagt. Därför behövs en nationell strategi. Den ska inte frånta kommunerna det ansvar de redan har, men förhoppningen är att den ska samordna och se till att vi får större utväxling på det som redan görs. Varje kommun behöver inte uppfinna hjulet, vi kan ju faktiskt lära av vad andra gör bra, skriver Lena Hallengren i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Glöms bort

I debattartikeln beskriver hon hur anhörigas perspektiv lätt glöms bort.

– Den bästa anhörigomsorgen, brukar vi svenskar säga, är en riktigt bra äldreomsorg. Det är den svenska modellen, en modell jag är mycket stolt över.

– Men samtidigt har detta synsätt ibland lett till att anhörigas insatser, som också är stora, osynliggjorts. Det finns inom delar av våra system en blindhet inför de anhöriga, deras roll och deras insatser. Det saknas allt för ofta väl fungerande stöd för denna grupp.

Trycker på

– Glädjande, vi välkomnar regeringens besked, säger verksamhetschefen Lennart Magnusson, vid Nka, Nationellt kompetenscentrum för anhöriga.

– De senaste åren har vi arbetat intensivt för att få till stånd en nationell anhörigstrategi.

Detta är Nka

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, arbetar för att utveckla framtidens anhörigstöd. Nka startade sin verksamhet i januari 2008.

Dölj faktaruta

Under 2018 utarbetade Nka ett underlag till nationell anhörigstrategi som tidigare i år har presenterats för socialdepartementet.

– I strategin slås fast att anhöriga ska ha valfrihet att bestämma om de vill ta på sig en anhörigvårdarroll, säger Lennart Magnusson.

Utgångspunkten i strategin är att anhöriga som ger omsorg ska ha samma möjligheter som andra medborgare ur ett livsloppsperspektiv.

– En nationell anhörigstrategi är ett viktigt steg för att öka stödet och förbättra situationen för anhöriga.

Tio viktiga punkter

Nka:s förslag till anhörigstrategi, som har presenterats för regeringen, innefattar en åtgärdslista på tio punkter.

• Säkra finansiell och social trygghet – egen ekonomi och pension.
• Balans mellan förvärvsarbete och vård av närstående.
• Förebyggande åtgärder för att motverka ohälsa hos anhöriga.
• Anhöriga som samarbetspartners inom vård och omsorg.
• Utbildning av personal inom kommun och landsting som möter anhöriga.
• Utbildning och träning för anhöriga samt validering av anhörigas färdigheter.
• E-tjänster och välfärdsteknologi som anhörigstöd.
• Möta anhörigas behov och utveckla ett evidensbaserat anhörigstöd.
• Samverkan mellan kommun och landsting.
• Säkra barnrättsperspektivet – barn och unga som anhöriga.

Dölj faktaruta

Beskedet om att regeringen ”avser att påbörja arbetet med att ta fram en nationell anhörigstrategi” kom i samband med höstbudgeten.

När arbetet går igång, när det väntas blir klart och vilken skillnad det kommer att leda till för anhöriga återstår att se.

 

Kommentera