Inga-Lisa Sangregorio. Ett engagemang i pensioner, en omskakande bok och en intervju som är den mest lästa på Senioren.se genom tiderna. Det gav titeln Årets Senior!
Det stod mellan fem starka kandidater och det var jämnt och spännande in i det sista. Men den som till slut fick hederstiteln Årets Senior för året 2018 var Inga-Lisa Sangregorio, författaren bakom boken Blåsningen – så har det nya pensionssystemet lurat oss alla.
Grattis Inga-Lisa, du har vunnit!
– Oj, det var ju roligt! Det känns jättebra. Det trodde jag inte eftersom en av de andra kandidaterna hade tusentals följare.
Varför tror du så många gillar dig och det du skriver om?
– Jamen, det är ju så väldigt många människor som är berörda av det här med pensioner. Och så har jag ju rätt! Ingen kan säga att det inte är sant att pensionssystemet är en skandal. Man har lurat folk att tro att det lönar sig att arbeta heltid och helst hela livet. Men så gör det inte det! Skillnaden för den som jobbat ett helt liv och den som inte jobbat alls är väldigt liten och det tycker många är orättvist. Men felet ligger självklart inte bland dem som inte jobbat, det är hela systemet som är fel. Man ser medvetet till att pensionärer får mindre och mindre i plånboken ju äldre de blir. Det är uträknat så och det tycker jag är det värsta.
Inga-Lisa Sangregorio
Ålder: 83
Familj: Mannen Giuseppe Sangregorio, två söner och fem barnbarn.
Bor: Täby utanför Stockholm.
Gör: Författare.
Gillar: Att vara ute och röra mig i naturen.
Gillar inte: Hyckleri.
Årets Senior: Inga-Lisa tog emot sitt pris vid SPF Seniorernas 80-årsjubileum i Göteborg.
Här är vinnarmotiveringen:
”Med sin bok Blåsningen – så har det nya pensionssystemet lurat oss alla har hon på ett personligt sätt visat hur pensionssystemet i praktiken gör äldre allt fattigare. Och att politikerna borde skämmas, be om ursäkt och göra om allt från grunden.
Med sin orädda stridbarhet och vassa penna formulerar hon en rättmätig ilska som många känner igen sig i och också delar.”
Tycker du att pensionen är den viktigaste äldrefrågan?
– Kanske inte viktigare än vården och synen på gamla människor. Men pensionen är viktig, det är tillräckligt jobbigt ändå att bli gammal med alla skavanker och förluster man drabbas av. Man ska inte dessutom behöva bli luspank. Behöva oroa sig för om man har råd med ett busskort eller gå till tandläkaren.
Har du alltid varit en sådan som säger vad du tycker?
– Ja, det har jag väl. Det är nog därför jag aldrig gjort någon riktig karriär! Det har väl haft sitt pris, men jag kan inte ändra på min personlighet. Min pappa var likadan. Men jag känner kloka människor som är lite mer försiktiga, de kan ofta ta sig längre och därmed uträtta lite mer. Nu är jag ju så gammal också att jag inte längre har något att förlora.
Du gillar att gå din egen väg verkar det som. Till exempel vill du absolut inte skaffa någon smartphone?
– Nej, jag brukar säga att jag aldrig skaffat någon smartphone av samma anledning som jag aldrig börjat med heroin. Jag är inte så teknikfientlig som det kan låta, har använt dator jättelänge, men det är surrealistiskt med alla som går och stirrar ner i sina telefoner hela tiden. Jag bor nära en sjö och går ofta runt den. En gång knackade jag lite på en person som stint stirrade i sin telefon och frågade om han hörde näktergalen. Men till slut får jag kanske skaffa en i alla fall, man kan ju snart inte gå på muggen ens utan att ha en sån där.
Text Ulrika Palmcrantz
Foto Margareta Bloom Sandebäck
De var nominerade
Det är Seniorens läsare som röstar fram vilken av fem nominerade som ska få hederstiteln Årets Senior. Priset delas ut för året innan.
I år (för titeln för 2018) stod det mellan professor Ingmar Skoog, författaren Inga Lisa Sangregorio, träningsinstruktör och DJ Madelein Månsson, formgivaren Ingegerd Råman och oldfluencern Svante Nybyggars.
