I Norge är lägsta pensionen dubbelt så hög som i Sverige och i Danmark följer pensionerna löneutvecklingen. På Island är folkpensionen 19 000 per månad och i Finland baseras pensionen på alla dina arbetsår. Men i Sverige fortsätter pensionerna att halka efter.
Eva Eriksson, SPF Seniorernas förbunds-ordförande.
– Det är konstruktionen av pensionssystemet som har gett de här effekterna med låga pensioner och stora inkomstskillnader. Det är därför SPF Seniorerna tycker att vi måste se över
hela systemet. Det har gått 25 år nu
sedan systemet gjordes om och omständigheterna har förändrats. Systemet måste renoveras.
– Att klyftorna mellan pensionärer och löntagare ökar är det mest bekymmersamma. Pensionerna är för låga i allmänhet och följer inte med i löne- och kostnadsutvecklingen. Man kan inte lappa och laga utan man måste göra om från grunden.
Annika Strandhäll, socialförsäkrings-minister.
– Det är alldeles för många svenska pensionärer som har det tufft och som halkat efter. Det är ett resultat av att klyftorna i Sverige ökat snabbt under de senaste 20 åren, både bland löntagare och för pensionärer. Det är något vi måste göra någonting åt. Ålderdom ska aldrig betyda fattigdom. Pensionerna måste höjas och klyftorna minska.
– Man måste göra många saker för att ändra på detta. Under förra mandatperioden höjde vi bostadstillägget två gånger och började avskaffa borgarnas pensionärsskatt. Nästa år kommer vi att fortsätta borttagandet av pensionärsskatten och samtidigt höja både garantipensionen och bostadstillägget. Året efter det ska vi höja pensionerna för de pensionärer som slitit ett långt liv med låg lön och därför får en låg pension. Men sedan är jag också helt övertygad om att vi måste föra in mer pengar till pensionssystemet så att det verkligen syns i pensionskuvertet att man har arbetat.
Var övergången från ATP-systemet till nuvarande system lyckad?
– Det är alltid lätt att vara efterklok. Att behålla det tidigare ATP-systemet hade varit ohållbart. Det hade riskerat att köra svensk ekonomi i botten och det är inte bra för varken pensionärer eller löntagare. Däremot hade vi kunnat göra vissa saker annorlunda för att ge högre pensioner. En sådan är att avgifterna till pensionssystemet borde varit högre.
Inga-Lisa Sangregorio, pensionär och författare till boken Blåsningen (om pensionssystemet). Och Årets senior 2018!
– Det är inte klokt att det kan fortsätta att vara så här. Det värsta är att det är avsiktligt. Det är meningen att pensionärer SKA bli fattigare för varje år. Man skickar ut en massa information från Pensionsmyndigheten, men ingenstans säger man att man får 18 procent högre pension i början som sedan sänks med 1,6 procent per år. Lever man i trettio år efter pensioneringen har man bara hälften kvar. Om inte bromsen slår till förstås. Då blir det ännu mindre.
Urban Lundberg, docent vid Stockholms universitet som skrivit en avhandling om 90-talets stora pensionsreform.
– Jag gjorde en gång en jämförelse med en finsk kollega om de beslutsprocesser som ledde fram till pensionsreformerna i våra länder. I början var de danska, finska och svenska systemen ganska likartade, men i slutändan blev det stor skillnad.
– Man måste komma ihåg att pensionssystemet gjordes om mitt under den värsta ekonomiska krisen i svensk historia. Ett nytt pensionssystem sågs som avgörande för hur man skulle överleva ekonomiskt. I Finland ledde en myriad av mindre beslut fram till ett nytt system och i Danmark fick det gamla systemet flyta in i ett nytt successivt. Men i Sverige skedde det mer radikalt och med tiden kan man konstatera att reformen lett till stora inkomstskillnader.
– Många pensionärer har det bra, de som kasserat in sitt pensionssparande från 80- och 90-talets börsuppgångar. Men mot andra har det nya systemet slagit skoningslöst. Tanken var att arbete skulle löna sig men istället har tjänstepensioner och privat sparande blivit avgörande eftersom garanti- och inkomstpensioner är så låga. Nu försöker politikerna hålla fast vid systemet genom att justera skatter och höja och sänka bidrag. Resultatet riskerar att bli en komplicerad härva av bidrag och avdrag.
