Så hamnar bostadstillägget i kommunkassan

Äldre i särskilt boende får inte behålla hela sitt bostadstillägg. I stället tar kommunen hand om pengarna, visar SPF Seniorernas rapport.

Ungefär 28 000 pensionärer som hyr sin lägenhet i särskilt boende får bostadstillägg till pensionen för att klara hyran.
Nu visar en analys som SPF Seniorerna har gjort hur en stor del av bostadstillägget till pensionärerna försvinner genom att kommunerna tar ut högre kommunala avgifter för omvårdnad och mat i det särskilda boendet.

Höjer avgifterna

Ett flertal exempel från sju representativa kommuner i landet visar samma sak: Är man berättigad till bostadstillägg går en del av det till kommunens kassa via höjda avgifter – och inte till pensionärens plånbok.

Inte rimligt

– Det här är inte rimligt, säger förbundsordförande Eva Eriksson om förbundets rapport Bostadstillägg i särskilt boende – kommunernas kassako?
– För en pensionär med låg pension som bor i en vanlig bostad är ju bostadstillägget tänkt som ett tillskott till den privata ekonomin avsett för bostadsutgifter.

Ska bostadstillägget fungera som ett tillskott till pensionärernas privatekonomi eller till kommunernas finanser?Eva Eriksson

Kommunerna tar en halv miljard

Och överför man resultaten på riksnivå visar rapporten att uppskattningsvis 585 miljoner av totalt 920 miljoner i bostadstillägg till pensionärer går till kommunkassorna. Pensionärerna får behålla 335 miljoner.

Bra affär

”För en genomsnittlig kommun med 285 personer som bor i särskilt boende rör det sig om cirka 2 miljoner per år som kan tas ut genom höjda avgifter i särskilt boende på grund av bostadstillägg.” skriver SPF Seniorerna i rapporten:
”För kommunerna blir det således en bra affär om de kan förmå så många pensionärer som möjligt som har plats i särskilt boende att ansöka om bostadstillägg.”

Avgifter i särskilt boende med och utan bostadstillägg (Genomsnitt från sju kommuner)
	UTAN bostadstillägg	MED bostadstillägg
Inkomst före skatt	13 750	13 750
Inkomst efter skatt	11 488	11 488
Bostadstillägg	0	2 700
Summa nettoinkomst	11 488	14 188
Förbehållsbelopp	12 379	12 379
Avgiftsutrymme	– 46	1 809
Kostnader
Hyra	6 000	6 000
Avgift vård	0	1 668
Avgift mat	3 396	3 442
Att betala	9 528	11 242
Kvar av nettoinkomst	1 960	2 946
* Förbehållsbelopp = summa som ska täcka normala levnadsomkostnader, inklusive ett minimibelopp plus bostadskostnad * Avgiftsutrymme = den högsta vårdavgift som den enskilde betalar Tabellens genomsnitt bygger på förhållandena i Alingsås, Falköping, Jönköping, Lidköping, Stockholm, Tranås och Åmål

Intet till äldreomsorg

SPF Seniorernas granskning visar också att de höjda avgifterna inte säkert kan sägas gå till äldreomsorgen, utan snarare verkar hamna i kommunens stora kassa.

Kan inte vara meningen

– Det kan heller inte vara meningen att en stor del av bostadstillägget som betalats ut till pensionärer i särskilt boende går till en allmän förbättring av kommunernas finanser, säger Eva Eriksson.
Istället, anser hon, borde de höjda avgifterna öronmärkas för att förbättra kvaliteten på vården och omsorgen i det särskilda boendet.
– Här behövs mycket mer transparens från kommunernas sida. Dessutom saknas en tydlig nationell statistik på hyrorna i våra särskilda boenden.

Till för pensionärerna eller kommunerna?

SPF Seniorerna kräver att nuvarande tillvägagångssätt måste ändras.
– Grundfrågan är om bostadstillägget ska fungera som ett tillskott till pensionärernas privatekonomi eller till kommunernas finanser, säger Eva Eriksson.

Måste informera

Kommunerna måste också åläggas att informera den enskilde om att kommunens uttag av avgifter i boendet kan komma att höjas kraftigt som en direkt följd av att man blir berättigad till bostadstillägg.
– Frågan är om det inte vore mer rättvist att alla som bor på ett särskilt boende betalar lika mycket i avgifter, menar SPF Seniorernas förbundsordförande.

Text: Jan Arleij

Kommentera