En rad av landets främsta experter och forskare föreläste under Hjärnans dag.
Genetiska studier om demenssjukdomar kommer att ta oss närmare ett genombrott. Det optimistiska budskapet gav Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning och expert på ärftlighetsfrågor när det gäller demenssjukdomar, på Hjärnans Dag, Hjärnfondens årliga evenemang som ägde rum idag (24/4).
– Vi behöver lära oss mer om hur de ärftliga formerna av Alzheimer kan hjälpa oss att förstå sjukdomen. Här finns en enorm möjlighet att komma vidare i sökandet efter verksamma läkemedel, sa Caroline Graff som är verksam vid Karolinska Institutet.
Inte nedslagna
De senaste åren har kantats av stora besvikelser i sökandet efter verksamma botemedel mot Alzheimers sjukdom. Men forskarna verkar vara långt ifrån uppgivna.
– Idag pågår intensiv forskning för att hitta genetiska markörer och ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom demenssjukdomar, berättade Caroline Graff för en mycket stor publik.
– Det sker i många olika former och med den senaste tekniken, vilket ger en kunskap som på sikt kan omsättas både i förebyggande behandling och nya läkemedel.
Hjärnans dag gick alltså i optimismens och men också i den realismens tecken. Behoven hos patienterna är enorma, medan forskningens framsteg bara kan göras efter mödosamt, långsiktigt arbete.
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, vittnade om detta när han talade om möjligheterna att finna en effektiv behandling mot alkoholism.
– Industrin är inte intresserad, och patientgruppen är inte precis den högst prioriterade. Men vi måste ta in alkoholens enorma skadeverkningar, och hur viktigt det är att kunna hjälpa fler, sa Markus Heilig som berättade att sex procent av alla män som dör gör det på grund av alkohol.
– De stora framsteg som skett inom hjärnforskningen har ännu inte omsatts i ny behandling av alkoholberoende. Men ny forskning ger förhoppningar om att denna situation kan förändras och att vi snart har en effektiv behandling mot beroendesjukdomar.
Hjärnfonden
Hjärnfonden är en ideell insamlingsstiftelse utan statligt stöd.
Uppgiften är att samla in och fördela pengar till forskning och att informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.
Hjärnfonden är helt beroende av gåvor och testamenten från privatpersoner och av företagssamarbeten.
Fonden kunde 2018 dela ut 83,4 miljoner kronor till hjärnforskare i Sverige.
Hjärnfonden
Hjärnfonden är en ideell insamlingsstiftelse utan statligt stöd.
Uppgiften är att samla in och fördela pengar till forskning och att informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.
Hjärnfonden är helt beroende av gåvor och testamenten från privatpersoner och av företagssamarbeten.
Fonden kunde 2018 dela ut 83,4 miljoner kronor till hjärnforskare i Sverige.
En rad av landets främsta experter och forskare föreläste under dagens lopp. Bland dem Seniorens expert Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, och Marie Åsberg, psykiatriker och seniorprofessor på Karolinska institutet.
Syftet med Hjärnans dag är dels att lyfta betydelsen av forskning för att bekämpa och helst bota hjärnans sjukdomar men också att stimulera till bidrag och gåvor för att finansiera stipendier och ytterligare forskning.
Årets upplaga av Hjärnans dag ägde rum i Cirkus i Stockholm, i närvaro av kronprinsessan Victoria, som också är Hjärnfondens beskyddare.
Bryta stigma
Förutom att stimulera till forskning och att sprida information om den kunskap som finns syftar Hjärnans dag och Hjärnfondens arbete till att bryta det stigma som finns kring våra diagnoser, sa Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.
– Det finns ett stort utanförskap kring exempelvis depression. Vi har ofta svårt att prata om det på arbetet och till och med inom familjen, sa Anna Hemlin och pekade på några nyckeltal:
• 50-60 personer får en demensdiagnos varje dag.
• 1 miljon har migrän.
• 1,6 miljoner lider av ångest
– Vi får också olika behandling inom vården beroende på var vi bor. Inom omsorgen där bemötandet är så viktigt behövs speciell kunskap inte minst inom demensvården.
