Digitala tjänster underlättar livet för många. Samtidigt som samhället blir mindre tillgängligt för andra.
Har du svårt att se liten text? På skärmen kan du förstora den så att den passar dig. Vill du inte läsa alls? Då ger ljudbokstjänsterna tillgång till massor av böcker att lyssna på. Med röststyrning i mobilen kan den som har svårt att hålla en penna eller hantera tangentbord läsa in text eller söka bland webbsidor och telefonnummer. Och har du svårt att ta dig hemifrån kan du hålla kontakt med vänner via sociala medier, göra myndighetsärenden, handla mat och titta på konst – via nätet.
Idag använder 94 procent av alla svenskar internet. Och även om siffrorna är lägre bland äldre är en majoritet av alla seniorer digitala, 58 procent av dem över 76 och hela 91 procent i gruppen mellan 66 och 75 år.
Billigt och effektivt
– Utvecklingen drivs mycket av effektivisering. Det blir effektivare för företag och myndigheter att låta oss göra våra ärenden digitalt istället för att vi ska skicka in papper eller gå till ett kontor. Men det blir effektivare även för oss som kan sköta ärenden hemifrån istället för att boka tid för möten, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen som varje år undersöker svenskarnas internetvanor.
När en myndighet eller kommun utvecklar en tjänst bör tjänsten i första hand bli digital.
Traditionell service läggs ner
Digitaliseringen gör många saker mindre krångliga – men bara för den som är med. För i takt med att den digitala servicen och tillgängligheten ökar läggs traditionell service ner. Få bankkontor låter dig betala räkningar och sätta in kontanter över disk, tågstationer med biljettkassor har förvandlats till resecentrum med biljettautomater, det går inte att köpa bussbiljetter kontant på bussen, tidtabeller och telefonkataloger finns bara på nätet. Butiker lägger ner när folk handlar på nätet istället, tidningarna drar ner på sin utgivning, posten kommer inte lika ofta och Skatteverket har tagit bort brevinkasten för deklarationer.
Hönan eller ägget?
Neddragningen på service förklaras med minskad efterfrågan, och ju sämre service, desto lägre efterfrågan. Det blir en snöbollseffekt som förstärks av att det finns pengar att spara. Att Sverige har som mål att bli världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter driver på utvecklingen ytterligare. Alla ska med.
– När en myndighet eller kommun utvecklar en tjänst bör tjänsten i första hand bli digital. Det sparar såväl tid som skattepengar och frigör resurser så att fler människor kan hjälpa till med personlig service till de som verkligen vill ha och behöver det, säger Sara Johansson, chef för samverkan och kommunikation på Myndigheten för digital förvaltning, DIGG.
Nya mynt snabbade på utvecklingen
Ironiskt nog har de nya kontanterna bidragit till digitaliseringen. När gamla myntautomater försvann flyttade avgifter för parkering och offentliga toaletter till mobiltelefonen. Men en undersökning från 2017 visade att 97 procent av Svensk Handels medlemmar fortfarande tog kontanter i sina butiker. Och trots att majoriteten av betalningarna görs med kort slutar ingen lättvindigt med att ta kontanter, menar Bengt Nilervall, Svensk handels betalexpert.
– Väljer man att sluta med kontanter väger man det verkligen på guldvåg. Varje kund är betydelsefull. Tappar vi kunder, tappar vi intänkter eller får vi badwill?
I en Sifoundersökning från våren 2018 uppgav sju av tio att de vill kunna fortsätta använda kontanter.
Använder internet mer sällan
Problemet är att alla inte vill med. Trots att gruppen som står helt utanför har halverats på bara fem år, är det fortfarande en halv miljon svenskar som aldrig använder internet – majoriteten är seniorer. Till det kommer 600 000 personer som använder internet sällan, ofta låginkomsttagare på landsbygden. Pensionärer använder internet mer sällan än löntagare. Grupper som redan är röstsvaga får ännu mindre att säga till om när de inte har tillgång till stora delar av samhället.
Demokratiproblem
– Det blir ett demokratiskt problem om vi förflyttar mer och mer av kontakten med myndigheter till den digitala närvaron. Vi måste jobba både för att få in människor, men också för att ha alternativ för dem som inte vill eller kan komma in, sade Alf Karlsson (MP) statssekreterare hos digitaliseringsminister Peter Eriksson under ett seminarium om digitalisering i Almedalen i år.
När uttagsautomater stängs och bankkontor ratar kontanter är alternativen obemannade kontantcenter inne i gallerior och köpcenter, där bankomater och insättningsmaskiner samlas. Än så länge finns omkring hundra kontantcenter. Du kan också ta ut pengar i Ica-butiker.
Servicekontor
Idag finns 113 servicekontor runt om i landet där du kan få hjälp med ärenden hos Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket. Ytterligare 27 kontor föreslås, samt att även Arbetsförmedlingen bör ingå.
Vill du veta var ditt närmsta servicekontor finns – eller få hjälp via telefon, kan du ringa:
Pensionsmyndigheten: 0771-776 776
Försäkringskassan: 0771-524 524
Skatteverket: 0771-567 567
(Kontaktuppgifter till servicekontoren finns också på myndig-heternas hemsidor.)
Digidelcenter
På ”Digidelcenter” på bibliotek och andra platser kan du få hjälp med sådant som rör dator, mobil och internet. Landets första digidelcenter finns i Motala, men fler är på gång.
Båstad, Gällivare, Götene, Hylte, Jokkmokk, Kramfors, Krokom, Luleå, Mönsterås, Norrköping, Rättvik, Säter, Sävsjö, Torsby och Vingåker får center inom kort.
Ytterligare 35 kommuner har ansökt om medel för att öppna Digidelcenter.
Servicecenter
Internetstiftelsen är med och finansierar så kallade digidelcenter på bibliotek och andra platser där man kan få hjälp med sådant som rör dator, mobil och internet. För den som vill ha en personlig myndighetskontakt heter alternativet servicecenter. I nuläget finns 113 så kallade servicecenter runt om i landet där du kan få hjälp med frågor som rör Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan, och fler är på gång.
Kräver uppdateringar
Inte heller för den som är digital är allt frid och fröjd. Vissa tjänster kräver att du laddar ner en så kallad app i mobilen. Det betyder att du måste upplåta utrymme i din privata telefon som du kanske hellre skulle använda till bilder på barnbarnen eller någonting annat.
Och flera av Seniorens läsare har upprörts av att de tvingats skaffa nya telefoner när mobilt bank-ID slutat fungera på äldre modeller.
– Utanförskapet handlar inte bara om att vara med eller inte. Det handlar också om att hela tiden klättra på en trappa där utvecklingen går oerhört snabbt, sa Jannike Tillå på Internetstiftelsen under seminariet i Almedalen.
Kontantcenter
Bankomaterna som tidigare varit tillgängliga dygnet runt och på flera platser har nu börjat samlas i så kallade ”kontantcenter” i gallerior och liknande miljöer med öppettider. Hittills finns ca 120 obemannade kontantcenter med två till fyra automater för uttag och insättning av sedlar. (Ibland kan du även ta ut utländsk valuta.)
Beroende på vilken bank du har kan du också göra kontoutdrag, överföringar samt ändra pinkod i automaterna.
Färre Brevlådor
Enligt Postnord finns idag cirka 22000 brevlådor i Sverige. Det är 1 500 färre än för fem år sedan. Postnord tillägger att många lådor som tagits bort suttit på platser där det funnits två stycken och att nya lådor sätts upp där det finns behov.
2014 skrev Senioren att brevlådorna då minskat med 5500 på fem år.
Det är ingenting nytt att samhället går vidare och gamla hamnar utanför.
Kan inte ingripa
Konsumentverket känner till problemen och försöker lyfta frågan.
– Men vi har ingen möjlighet att ingripa inom ramen för vår tillsyn, säger Anna-Karin Widmark, utredare som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Konsumentverket.
Företag har rätt att välja vilka betalningssätt de erbjuder, och de har ingen skyldighet att ha en kundtjänst. Än så länge finns det heller inga krav på att appar och e-tjänster måste vara tillgängliga, men inom EU förhandlas det just nu om ett tillgänglighetsdirektiv.
Glapp mellan olika förväntningar
Bank-ID tillhandahålls av bankerna. DIGG vill se fler typer av e-legitimation med andra tekniska lösningar som inte kräver den senaste mobilen.
Måns Jonasson menar att det finns ett förväntansglapp mellan generationerna, där unga vill ha snabba, smidiga tjänster medan äldre uppskattar tydlighet och säkerhet. Det är en stor utmaning för myndigheter att skapa digitala tjänster som passar alla.
Inga alternativ
– Utvecklingen backar inte. Det är ingenting nytt att samhället går vidare och gamla hamnar utanför. Vid något tillfälle måste man besluta vad som är mest effektivt. En gång i tiden var det en radioapparat man var tvungen att köpa. Nu är det en dator, säger han. Det vi måste göra som samhälle är att hjälpa dem så att de klarar sig.
Men kommer vi att kunna bli hundra procent digitala?
– Ja, det tror jag. Det kommer helt enkelt inte att finnas något alternativ. Kan man inte göra det själv kommer man behöva ha ett ombud.
