Sommarens extrema värme ledde till fler dödsfall bland äldre. Förvärrad hjärt-kärlsjukdom var huvudorsaken.
I augusti 2018 tilldelades Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag kring kunskapsstöd angående värmeböljor.
Folkhälsomyndigheten har därför sammanställt och analyserat dödligheten under sommaren 2018 jämfört med tidigare somrar.
Uppdraget ska återrapporteras den 1 april 2019 och innebär bland annat att myndigheten ska analysera hur myndigheten kan utveckla sina insatser för att motverka värmeböljors negativa konsekvenser på människors hälsa.
Riskgrupper
Ihållande perioder av höga temperaturer kan orsaka olika hälsoproblem, allt från milda besvär och till ökad dödlighet. Bland annat på grund av ökad belastning på hjärta och cirkulation är vissa grupper extra känsliga för värme, konstaterar myndigheten.
Det handlar exempelvis om kroniskt sjuka, äldre, gravida och små barn. I Sverige rapporteras dödsfallen på varma dagar framförallt drabba äldre personer och alltså ofta vara orsakade av förvärrad hjärt-kärlsjukdom.
Överdödlighet
– Folkhälsomyndighetens datasammanställning visar att dödligheten ökade under sommaren 2018 jämfört med tidigare somrar. Under veckorna 23-35 var den totala överdödligheten cirka 700 dödsfall. Högst var dödligheten under veckorna 26, 29, 30 och 31, säger statsepidemiolog Anders Tegnell i ett pressmeddelande.
Statistiken innehåller dock inte information som gör att se vilken andel av överdödligheten som direkt berodde på värmen.
Men en signifikant överdödlighet, det vill säga en dödlighet som låg över förväntan för perioden, sågs specifikt i de äldre åldersgrupperna.
Rekordvärme
Årets julimånad var den varmaste på 260 år och fler dagar än någonsin hade temperaturer över 30 grader.