Experten – Bli inte lurad av rådgivaren

Det finns många sparformer, men det är svårt att få överblick och risken är att du blir lurad och förlorar pengar. Ylva Yngveson tipsar om vad du bör tänka på.

Att förlora hundratusentals kronor på dåliga placeringsråd är en mardröm. En som trots vaksamhet råkade ut för detta är Gunnar Klint. Rådgivaren han träffade ingav förtroende. Sparprodukterna som hans pengar placerades i skulle stå sig bra även i sämre tider.
Det stämde inte. Råden visade sig vara undermåliga. Pengarna förlorade i värde även i goda tider. Och värst av allt var att avgifterna var så höga, bland annat dolda engångsavgifter. Det hans pensionspengar placerades i var så kallade strukturerade produkter.
I Sverige har vi traditionellt sett högt förtroende för institutioner och myndigheter och hög tillit till människor vi möter. Under senare år har denna tillit börjat vika då det är så mycket lättare att råka ut för bedragare.

Mest sårbara är vi äldre

Det handlar om allt från asfaltläggare, telefonförsäljare och oetiska fondförvaltare och rådgivare till dem som utger sig för att vara barnbarn och vill ”låna” pengar av mormor. Förslagna personer uppträder alltmer professionellt. Inte ens svenskan i mejl från utlandet har längre en dåligt översatt text som lätt genomskådas.
Den som är mest sårbar i denna värld är förstås vi äldre. Som inte hunnit nås av varningar och fortfarande tror på andras ärlighet.
Värst är nog att bli av med större belopp, sparpengar som man gnetat ihop under många år.

Alltid en risk

Med alla sparalternativ som finns idag kan man behöva rådgivning för att få hjälp att sålla i begreppen. Men att förstå vad man placerar i är A och O. Det som låter för komplicerat ska man undvika. Sedan många år finns dessa strukturerade produkter som garanterar att man får tillbaka insatt kapital eller en viss andel av det.
Till det kan man få del av en eventuell uppgång på den marknad som en del av pengarna satsas på. De här produkterna har konstruktioner och villkor som inte alltid är så lätta att förstå. De brukar heta index-obligation, SPAX, aktieobligation, börsobligation, kreditkorgsobligation eller liknande.

Att förstå vad man placerar i är A och O

De kan låta trygga, men är inte trygga i den meningen att man inte tar någon risk alls. Risken kan vara dels att man förlorar pengar i avgifter och att man inte alltid får hela kapitalet åter, dels i att man kan missa viss värdestegring. De är dessutom tidsbegränsade på ett eller annat sätt. När tiden gått ut och man ska få ut sina pengar är det inte säkert att det är bästa tidpunkten. Vill man fortsätta i sparformen måste man köpa en ny produkt och betala en avgift igen.

Väljer man i stället att spara i en värdepappersfond kan man själv avgöra när det är lämpligt att sälja allt eller en del av sparandet. Men även här får man förstås se upp med höga avgifter.
Ok, jag hör protesterna från banker och värdepappersbolag. Visst kan strukturerade produkter fylla en funktion för den som vill pröva på någon marknad.
Och visst kan det gå att sälja i förväg och ta hem värdestegring som uppstått. Men utgångspunkten måste då vara att man förstår vad det handlar om.

Sund skepsis skadar inte

Hur gick det då för Gunnar Klint? Han har inte låtit det hela bero utan försöker driva sitt fall. Allmänna reklamationsnämnden har inte velat pröva ärendet. Nu går han vidare till tingsrätten.
Nyligen har dock rådgivaren tilldelats en varning av Försäkringsförmedlingsmarknadens disciplinnämnd. Gunnar vill lyfta fram sitt exempel på dålig rådgivning och få oss andra att verkligen se upp. En sund skepsis skadar inte. Inte heller att man tar tid på sig för att ta in second opinion på råd man får.

I rätt riktning

En förändring i rätt riktning är det nya kravet vid telefonförsäljning. Man ska som kund i efterhand bekräfta, fysiskt eller digitalt, det avtal man ingått muntligt. Den 1 september börjar detta krav att gälla.

 

Kommentera