Studier tyder på att mer än hälften av alla 65+ är undernärda eller riskerar att bli det. All ofrivillig viktminskning är en varninssignal.
Hela livet matas vi med kostråd, dieter och tips som ska få oss att gå ner i vikt. Men mått som BMI kan inte användas rakt av på äldre och en hälsosam vikt för en senior ligger något över den för en yngre person.
– De som har kämpat med vikten hela livet kan bli glada när de går ner i vikt men oavsiktlig viktnedgång är alarmerande, säger Johanna Törmä, legitimerad dietist och medicine doktor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Allsidigt och proteinrikt
Mår du bra och har en stabil vikt kan du fortsätta äta som du brukar. Se bara till att äta allsidigt och ät gärna extra protein och D-vitamin.
– Upptaget av protein försämras med åldern. Man måste äta mer protein för att få samma behållning, säger Albert Westergren, professor i omvårdnad vid Högskolan i Kristianstad.
Blir du undernärd tappar du muskler, blir trött och orkeslös, kroppen blir skörare och du ramlar lättare.
Protein behövs för att bygga muskler och musklerna ska du vara rädd om som senior. Blir du undernärd tappar du muskler, blir trött och orkeslös, kroppen blir skörare och du ramlar lättare. Undernäringen gör dessutom att skador läker sämre vilket kan leda till stillasittande som i sin tur gör att du förlorar ännu mer muskler. En sängliggande person beräknas förlora en till två procent av sin muskelmassa per dygn.
Sjukhusvistelse en risk
– En ung person som blir sjuk under en period kan ofta äta upp sig och bygga upp muskler igen men äldre kanske inte klarar det. Och när du går ner i vikt förlorar du både muskler och fett, säger Johanna Törmä.
Den som nyligen har varit inlagd på sjukhus löper större risk att drabbas av undernäring, liksom den som nyss har blivit ensamstående.
– Man bygger upp roller i relationen. Någon kanske har större ansvar för att handla, någon annan större ansvar för att laga maten, säger Albert Westergren.
Se upp för undernäring
- Har du nyligen varit inlagd på sjukhus?
- Har du nyligen blivit ensam-stående?
- Har din aptit blivit sämre?
- Händer det att du hoppar över måltider?
- Undviker du att äta med andra?
- Drar du dig för att handla?
- Undviker du kött för att det är svårt att tugga?
- Hoppar du över smör för att det är svårt att breda ut?
- Sitter klockan löst?
- Känns ringarna större?
- Har kläderna ändrat passform?
- Har du oavsiktligt gått ner i vikt?
Blir du ensam gäller det att skaffa nya rutiner så att måltiderna inte blir lidande.Också smärta kan vara ett hinder. Blir man beroende av hjälp för att få i sig mat ökar risken för undernäring.
– Viljan att klara sig själv är väldigt stark hos oss. I stället för att be om hjälp förenklar man saker och ting. Om man har svårt att bre sin smörgås tänker man att då får det vara, struntar i smöret och lägger pålägget direkt på. Har man svårt att handla låter man skåpen stå tomma så länge det går.
Sociala hinder
Läkemedel kan få en att tappa aptiten och vissa sjukdomar och problem med tänderna gör det svårare att äta. Det kan bli ett socialt hinder, som också påverkar näringsintaget.
– Spiller man på sina kläder eller sätter i halsen och börjar hosta, då kanske man till och med undviker att äta med andra för att man skäms, säger Albert Westergren.
Våga vara öppen med dina svårigheter. Det är mycket bättre att berätta att man har en sjukdom som ger ätbesvär än att man undviker social samvaro. Det finns också hjälpmedel som kan underlätta ätandet.
Smak och luktsinne påverkas med åldern.
Även personer med högt BMI bör reagera om de rasar i vikt utan förklaring. Har du förlorat aptiten och matlusten? Hoppar du ofta över måltider? Äter du allsidigt och får i dig tillräckligt mycket vätska?
Var också observant på om armbandsuret eller ringarna på fingret sitter löst, eller om kläder plötsligt börjar hänga.
Sällskap och kryddor
Det finns flera sätt att öka aptiten. Att träffa andra och äta ihop till exempel. Har du dålig aptit kan du försöka äta lite men ofta, så att du hinner få i dig tillräckligt under dagen. Och se till att krydda maten ordentligt om den inte smakar.
– Smak och luktsinne påverkas med åldern, säger Johanna Törmä.
Att röra på sig ökar aptiten. Johanna Törmä slår ett slag för styrketräning som hon tycker fler seniorer borde ägna sig åt.
– Den träningsformen är för alla och det är aldrig för sent att börja.
Det gör SPF Seniorerna
Alla SPF Seniorernas lokalföreningar har sociala sammankomster, och flera ordnar gemensamma luncher, middagar eller matlagningskurser. Flera distrikt inom förbundet har också så kallade matpatruller som testar maten på seniorboenden och från hemtjänsten för att öka kvaliteten.
Men ibland räcker det inte med god aptit och varierad kost. SPF Seniorerna samarbetar med Nutritionsnätverket där Swedish Medtech ingår, en branschorganisation för medicintekniska företag. Under parollen »Nolltolerans mot undernäring« uppmärksammar man frågan om undernäring inom vård och omsorg, påverkar beslutsfattare, samt visar på lösningar som finns i form av kosttillskott och tekniska hjälpmedel. Nätverkets rapport Det undernärda Sverige går att ladda ner från undernaring.se där du också ska kunna se hur det ser ut i din kommun.
Hon tipsar om att man kan göra enkla övningar hemma för att hålla kvar muskelmassan. Som att sätta sig ner och resa sig från en stol upprepade gånger.
– Att man förlorar muskelmassa börjar redan i trettioårsåldern och det är inte bara kopplat till viktnedgång. Om muskelmassan minskar och fettmängden ökar märks det inte på vågen.
Och om man redan börjat minska i vikt?
– Om man märker att man börjar gå ner i vikt så är råden egentligen tvärt emot alla bantningsråd. Ha inte lättmjölk utan fet mjölk. Näringsberika maten med naturliga produkter, säger Albert Westergren.
–Undviker man kött för att det är svårt att tugga är risken att man får i sig för lite protein. Då finns köttfärs och mycket vegetabilia som innehåller protein. På apoteket finns också speciella näringsdrycker som är proteinrika.
FRITT FRAM FÖR FETT
- Har du dålig aptit och svårt att behålla dina kilon ska du tänka om med maten. Allsidig kost är bra, men ät mer fett och protein och ta det lite lugnare med grönsakerna och frukten. Skippa lättprodukter, ät gärna efterrätt och kakor, ta många mellanmål. Ät helst minst sex gånger om dagen och ät sent på kvällen, dygnsfastan ska inte vara längre än elva timmar.
- Gör maten mer energi- och proteinrik, till exempel genom att blanda gräddfil eller kesella i filmjölken, smör i gröten, olja i pastan, crème fraiche i grytan och gärna grädde och socker i kaffet. Tillbehör som dressing, grädde, majonnäs, gelé och sylt är bara bra. Och drick sådant som varm choklad, nyponsoppa eller juice för vätska och extra energi.
- Ha mat och snacks hemma som du tycker om och som är lätt att ta fram, som färdig potatissallad, goda ostar, kallskuret, salta pinnar eller ostkaka.
- Frisk luft och motion är bra för muskler och aptit. Gör det trevligt att äta genom att duka och sätta på musik.
Kontakta din vårdcentral om du mår dåligt eller har tappat aptiten.
Tips: Ladda hem broschyren Den viktiga maten från vardgivare.skane.se
Se gärna filmen på:
www.denviktigamaten.se
Text: Frida Andersson Johansson
