65-årsdagen innebär det sociala medborgarskapets ättestupa. Därför måste lagarna ändras. Det anser en grupp vid det här laget ganska arga forskare.
På Lunds universitet växer just nu de kanske mest progressiva idéerna fram när det gäller äldres rättigheter. Senioren reste dit, för att besöka tänkarna på Socialhögskolan, en institution inom den samhällsvetenskapliga fakulteten och en del av Lunds universitet.
Här möter vi två av de tongivande, professor Håkan Jönson och universitetslektor Tove Harnett.
Ändra lagen
Den som fyllt 65 och får ett funktionshinder får inte samma stöd som en yngre. För äldre gäller inte ”goda levnadsvillkor”. Men nu kräver allt fler att lagen ändras. SPF Seniorerna vill lyfta frågan i valet. Och en grupp forskare i Lund anser att olikheterna i lagen bidrar till en ”modern ättestupa”.
Det handlar om fem ord, säger de: Att få leva som andra.
”Borde vara självklart”
– Ska samhället hjälpa den som behöver stöd för att kunna leva som andra? Svaret borde vara självklart. Inom funktionshinderrörelsen har man kommit långt. Men inom äldrepolitiken står det så gott som still, säger Håkan Jönson.
– Och de största förlorarna blir de som har fyllt 65 år och som har oturen att drabbas av en stroke, en bilolycka eller något annat som leder till att deras liv plötsligt begränsas av ett funktionshinder, säger Tove Harnett.
Bör överföras till äldre
Frågan som sysselsätter forskarna vid Socialhögskolan i Lund är om de politiska framgångarna och rättigheternas genombrott för yngre funktionshindrade kan överföras till äldrepolitiken så att också äldreomsorgen förbättras.
Håkan Jönson och Tove Harnett talar om 65-årsgränsen som det sociala medborgarskapets ättestupa.
– ”Medborgarskapet” i vårt välfärdssamhälle innebär att samhället träder in när en medborgare av olika skäl inte förmår lika mycket som tidigare, eller i jämförelse med andra i samma ålder, förklarar Håkan Jönson.
Synen på äldre inverkar
I lagstiftningen finns en tydlig idé att en 15-åring med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till samma levnadsvillkor som 15-åringar utan funktionsnedsättning, gå på disco, träffa vänner och ägna sig åt olika fritidsintressen. Lagen handlar om att – med samhällets stöd – kunna leva som andra i motsvarande ålder.
– Problemet är alltså att människors funktionsnedsättning bedöms olika beroende på när i livet den har uppstått, säger Tove Harnett. När en person fyllt 65 år betraktas funktionsnedsättningar på ett annat sätt, som en konsekvens av ålderdom, och samhällets stöd har en väsentligt lägre ambitionsnivå.
Den 70-åring som drabbas av ett funktionshinder bör få stöd att göra så mycket som möjligt av det som andra 70-åringar gör
De flesta 70-åringar är aktiva
Det här beror på vår syn på ålderdom, enligt forskarna. Men att funktionshinder efter 65 skulle höra till åldrandets normala villkor är felaktigt i sak, menar de.
– Om vi tar exempelvis 70-åringar så är de flesta friska och mycket aktiva. Den 70-åring som drabbas av ett funktionshinder bör därför få stöd att göra så mycket som möjligt av det som andra 70-åringar gör, säger Håkan Jönson.
Har skarpa krav på lagen
En nyckel till förändring är att ändra LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade och Socialtjänstlagen, anser forskarna. Lagom till valrörelsen har de formulerat tre krav.
- Även personer mellan 65 och 79 års ålder ska kunna beviljas personlig assistans enligt LSS så att de kan leva som andra pensionärer.
- I LSS-lagens första paragraf står att särskilt stöd och service ska ges till personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder ”som uppenbart inte beror på normalt åldrande”. Den skrivningen om åldrande måste tas bort.
- Äldre med hemtjänst ska ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt i jämförelse med andra pensionärer. Det innebär att det inte kan accepteras att man tvingas möta 127 olika personer från hemtjänsten på två år, för att ta ett faktiskt exempel ur verkligheten. Här krävs ett tydligt och bindande tak för hur många personer maximalt som den äldre ska få insatser av.
Forskare brukar ägna sig åt fakta. Varför går ni ut som ni gör?
– Så länge alla äldre med hemtjänst får gå ut och gå lika sällan tycks det betraktas som rättvist. I funktionhinderpolitiken handlar rättvisa om att kunna leva som andra som inte har stödbehov, svarar Tove Harnett.
– Vi vill skapa uppmärksamhet kring att de här skillnaderna finns eftersom vi anser att frågan är helt frånvarande i den politiska debatten.
Eftersatt äldreomsorg
Håkan Jönson konstaterar att forskningsprojektet i Lund visar allt tydligare på potentialen i att använda ”funktionshinderpolitiska begrepp och analyser” på den eftersatta äldreomsorgen.
– Vi kan konstatera att den funktionshinderpolitiska forskningen hela tiden har varit lojal med de funktionshindrade. Man har ansett att det har handlat om deras medborgerliga rättigheter, säger Håkan Jönson. Nu väljer vi att vara lojala med diskriminerade äldre.
Behövs en ilsken debatt
Det som saknas mest inom äldreomsorgen är ”en ilsken debatt” med ett diskrimineringsperspektiv och ett rättighetsperspektiv.
– Människors sätt att tänka om sin situation är beroende av vilka tolkningar och tankesätt som råder i debatten och ute i samhället. Länge har det funnits en idé om att orsaken till en funktionsnedsättning inte ska spela roll för vilket stöd man får, men samtidigt tycks det finnas en acceptans för att använda personers ålder som grund för att ge sämre levnadsvillkor.
Men det är inte en grupp upplysta och upprörda forskare som åstadkommer förändringar, säger Håkan Jönson med ett snett leende.
– Det måste komma från personer som själva är berörda. Det måste höjas röster som säger att ´’det här är vår fråga!’.
Pensionärsorganisationer viktiga
Pensionärsorganisationerna kan och bör ta en helt ny ledarroll, säger Håkan Jönson som tidigare skrivit en avhandling just om pensionärsorganisationer i Sverige.
– Inom funktionshinderpolitiken är det strid och konflikt som har lett till framgång. I äldrefrågan saknas en sådan strid. Pensionärsorganisationernas uppgift måste bli att skapa den där kraftfulla sociala rörelsen som formulerar ett behov av rättvisa och ett krav på förändring.
Söker vassa verktyg
Kan en handikappolitisk modell ge en bättre äldreomsorg? Det är huvudfrågan för äldreforskarna i Lund.
Projektet finansieras av FORTE (forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) som är ett forskningsråd och en statlig myndighet under Socialdepartementet.
Fyra forskare arbetar inom projektet: Håkan Jönson, Tove Harnett, Annika Taghizadeh Larsson och Stina Johansson.
Regeringen grubblar över framtiden
Både Socialtjänstlagen och LSS-lagen är under utredning.
Regeringen beslutade den 6 april 2017 att utse Margareta Winberg till särskild utredare för att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2018.
Ett delbetänkande presenterades den 24 april. Det förebyggande synsättet i den framtida socialtjänsten präglade Margareta Winbergs presentation.
Men vad det innebär för äldre med funktionsnedsättning som idag får hemtjänst återstår att se. Möjligheterna att påverka utredningens innehåll och fortsatta inriktning kan vara stor med tanke på det stundande riksdagsvalet och en valrörelse som infaller mellan del- och slutbetänkandet.
Även LSS, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, är under utredning. I februari kom ett förslag, som dock drogs in efter hård kritik från bland annat SPF Seniorerna, som innebar att äldre över 80 år skulle förlora sin rätt till personlig assistans.
Utredaren Gunilla Malmborgs idé gick ut på att de som fyller 80 år istället skulle få hjälp av kommunernas äldreomsorg.
Det färdiga slutbetänkandet ska lämnas till regeringen några veckor efter valet, den 1 oktober i 2018.
