För oss alla boende i Dalarna och Falun är det intressant att veta hur sjukvården fungerar och vilka resurser som finns. Och hur kan man få snabbast hjälp med transport när det behövs?
SPF Seniorerna Faluns programkommitté arrangerade ett studiebesök till Ambulanscentralen vid Falu lasarett och en grupp på 20 intresserade seniorer fick möjligheten till ett besök. Chef för ambulansen Glenn Axelsson och biträdande chef Urban Jonson mötte upp som guider och informatörer.
Fyra av de modernaste ambulanserna och två sjuktransportbilar fanns vid besöket hemma i garaget.
Stort intresse mötte Glenns presentation av ”Dalaambulansen”, de stora, höga, dyra och tunga men smidiga ambulanserna, modernt utrustade för alla tänkbara behov vid en utryckning. De är utrustade för personalens självständiga arbete och för en bra kommunikation.
Ambulanssjukvården är en viktig del i vårdkedjor för t.ex. akut hjärtinfarkt, stroke, höftfrakturer. Man behöver ständig tillgång till kommunikation med sjukvård, räddningstjänst, polis. Kommunikationssystemet heter RAKEL. Man kan snabbt nå specialister för konsultation och handledning, t.ex. hjärtspecialist, kirurg, barnmorska.
Personalen består av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor, sjuksköterskor specialistutbildade i ambulanssjukvård. Det ställs stora krav på personalens utbildning och erfarenhet. Fortbildning är viktig.
I Dalarna finns f.n. 36 aktiva ambulanser dagtid tillgängliga. De är fördelade på elva ambulansstationer som man ha placerat med hänsyn till närheten till befolkningen. Ambulansresursen är gemensam. Länsledningen finns vid Falu lasarett.
Dessutom finns sjuktransportfordon som inte är bemannade med specialistutbildad personal. De är avsedda för transport till och mellan sjukvårdsinrättningar.
Numera finns i Dalarna tillgång till helikopterflyg för transport av personer med akuta livshotande tillstånd. Flygtransport kan också användas för transport av patienter, organ eller specialistpersonal mellan sjukhus.
Hur ringer man efter ambulans?
Så här är det organiserat:
Man ringer nödnumret 112. Samtalet inleds med att SOS-operatören svarar: ”SOS112, vad har inträffat?” Du beskriver vad som hänt. När behovet är klarlagt bedömer operatören ”ambulansbehovets brådska (prioritet) på grundval av händelse eller symtom”. Det är en viktig och svår uppgift. Därefter får en ambulans uppdraget.
Vi besökare hade också möjlighet till att sitta ned för frågor om personalens synpunkter på sitt arbete. Man tycker att verksamheten har bra utrustning och man lyssnar på behovet av fortbildning. Personalen känner sig vid utryckning positivt bemött, även i svåra situationer, där snabbhet och kunnighet behövs. Man försöker rätt bemöta missnöje med dröjsmål och prioriteringar och göra det för stunden bästa möjliga. Frågan om personalens personliga skydd vid utryckning diskuterades. Om arbetet bedöms riskfyllt begär man polisassistans.
Efter besöket kände vi oss väl informerade och trygga med att ha en bra organisation att lita till när det behövs.
Gustaf Lagerby
