Regeringen storsatsar på psykisk hälsa. Men inte mycket verkar gå till de äldres behov.
I förra veckan (21/12) träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en ny överenskommelse inom området psykisk hälsa.
Satsningen bygger på regeringens budgetöverenskommelse med Vänsterpartiet och innebär totalt 1 414 miljoner kronor för 2018.
– Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem, och den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Sjukvården måste bli bättre på att möta människor som lider av psykisk ohälsa, och därför höjer vi nu ambitionerna kraftigt, säger socialminister Annika Strandhäll (S).
Äldre nämns inte
Men trots att psykisk ohälsa i form av depression är tre gånger vanligare bland äldre finns ingen särskild, öronmärkt satsning riktad till seniorer, menar Gösta Bucht, SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor.
– I överenskommelsen nämns överhuvudtaget inte äldre. En allmän satsning för att stärka primärvårdens insatser för psykisk hälsa kan med lite god vilja tolkas att en del går till insatser för äldre med psykisk ohälsa.
Stora behov
Gösta Bucht välkomnar regeringens satsning i och för sig, men pekar på en rad skäl till varför de äldre inte får glömmas bort som nu tycks ske:
- Idag är cirka 300 000 tusen äldre deprimerade, de allra flesta oupptäckta och obehandlade.
- Flera hundratusen har en ensamhetsproblematik med oro och ångest.
- Antalet självmord ligger 40 procent högre för män över 85 år än för de yngre männen.
- 150 000 äldre har demenssjukdom med ofta svåra psykiska symtom.
– En statlig satsning särskilt riktad till äldre med psykisk ohälsa måste komma, säger Gösta Bucht.
– Vi behöver få en satsning på fler och bättre förebyggande åtgärder, folkhälsoupplysning för att upptäcka framför allt tidiga depressioner men också forskning för att täcka alla de kunskapsluckor som finns rörande psykisk ohälsa hos äldre.
SKL sitter nöjda
Sveriges Kommuner och Landsting är dock nöjda med överenskommelsen.
Överenskommelsen
- 350 miljoner kronor fördelas till landsting/regioner för att genomföra utvecklingsinsatser på området. Detta är 100 miljoner kronor mer än 2017.
- 350 miljoner kronor fördelas till kommunerna för att genomföra utvecklingsinsatser på området. Detta är 100 miljoner kronor mer än 2017.
- 220 miljoner kronor fördelas till landstingen/regionerna för att stärka primärvårdens insatser vad gäller psykisk ohälsa i alla åldrar. Detta är en ny satsning för 2018.
- 250 miljoner kronor fördelas till landstingen/regionerna för att stimulera och rusta initiativ för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen ska bidra till en ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är bland annat riktad till barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa. Detta är 100 miljoner kronor mer än i 2017 års överenskommelse.
- 130 miljoner kronor fördelas till kommuner och landsting för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa.
- För att stimulera samordning och ytterligare initiativ för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting erhåller landstingen 24 miljoner kronor. Detta är en ny satsning för 2018.
- 40 miljoner kronor fördelas till landstingen för insatser som förbättrar tillgången till insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Detta är en ny satsning för 2018.
Källa: Regeringen
– Satsningen som görs för att förstärka både primärvård och specialiserad psykiatri för vuxna stödjer ett väldigt viktigt arbete i landsting och regioner. Jag är också glad över att vi är överens om ytterligare resurser till barn- och ungdomspsykiatrin, första linjens psykiatri och ungdomsmottagningar, som länge har haft ett ökande tryck, säger Anders Henriksson (S), 1:e vice ordförande för SKL.
Men varför nämns inte äldre i överenskommelsen?
– Satsningen görs bland annat med syfte att förstärka både primärvård och den specialiserade psykiatrin för vuxna och där ingår självklart seniorer. De delar som inte specifikt rör barn och unga handlar om alla även de över 65. Det är sedan varje kommun och landsting som avgör vad de specifikt satsar på, säger Anders Henriksson till Senioren.
Kan bli valfråga
Gösta Bucht tror att de politiker som i handling visar att man tar äldres psykiska ohälsa på allvar kan nå framgång i höstens val.
– Seniorerna blir allt mer medvetna om det stora hot som den psykiska ohälsan innebär för ett tryggt, lugnt och friskt åldrande.
– Jag tror att man förväntar sig att något görs för att minska hotet. Var fjärde väljare är senior så ett politiskt program för att motverka psykisk ohälsa hos äldre skulle med all sannolikt ge röster i höstens riksdagsval.
Folkhälsomyndigheten får mer
Regeringen ger Folkhälsomyndigheten flera uppdrag för 2018 i myndighetens regleringsbrev.
De ska bland annat utveckla samordningen av det nationella arbetet inom området psykisk hälsa, stödja kunskapsutvecklingen och fördela pengar till ideella organisationer för att motverka psykisk ohälsa, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Satsningarna är tänkta att vara långsiktiga och återkommande.
