Nu slår en lång rad forskare larm om effekten av förra veckans pensionsöverenskommelse om höjda pensionsåldrar. Men de ansvariga politikerna tycker att de har tagit ansvar.
Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att då höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande, skriver 54 forskare i ett gemensamt debattinlägg i Dagens Samhälle.
– Förslaget utgår i princip från att arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.
– Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem.
I överenskommelsen
Inlägget är den hittills kanske skarpaste invändningen mot regerings- och allianspartiernas beslut i pensionsgruppen att höja pensionsåldrarna.
Men pensionsgruppens ordförande Annika Strandhäll (S) anser att överenskommelsen redan mycket tydligt visar att arbetslivet nu måste reformeras.
Ny myndighet
Ett av nio kapitel har rubriken ”Arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv”.
För att nå ett hållbart arbetsliv är möjligheten att ställa om under arbetslivet central, skriver pensionsgruppen bland annat.
Så höjs pensionsåldrarna
2020 – Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år.
2023 – Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år.
– Ålder för garantipension höjs till 66 år.
2026 – Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 63 till 64 år.
Pensionsgruppens recept kan punktas ner så här:
- Arbetsmiljörelaterade åtgärder för ett mer hållbart arbetsliv måste kontinuerligt övervägas.
- Den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap kan spela en viktig roll.
- Tillgången till en högkvalitativ företagshälsovård och rehabiliteringsinsatserna vid sjukdom behöver fortsatt förbättras.
- Det behövs ytterligare utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade åtgärder som förbättrar möjligheterna för vidareutbildning och karriärväxling.
Partsråd bildas
I en annan del av överenskommelsen skriver pensionsgruppens politiker det är avgörande att arbetsmarknadens parter deltar och genomför åtgärder.
Det ska ske i ett ”organiserat och löpande samråd” mellan parterna och politikerna i pensionsgruppen.
Ett särskilt partsråd kopplat till pensionsgruppen ska därför inrättas, står det i överenskommelsen.
Kunskap finns
De 54 forskarna uppmanar politikerna att nu på allvar ta del av den relevanta kunskap som redan finns vid bland annat universitet och högskolor:
”Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.”
Alla undertecknarna
Kerstin Nilsson, Docent i folkhälsovetenskap epidemiologi, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet
Boo Johansson, Professor i psykologi, AgeCap – Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet
Per-Olof Östergren, Professor Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet
Roland Kadefors, Professor, avdelningen för Sociologi och Arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Margareta Torgén, MD PhD, Arbets- och miljömedicin, Inst med vet Uppsala universitet
Sten Gellerstedt, adj professor Luleå tekniska universitet
Lena Abrahamsson, Professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
Catarina Nordander, Docent överläkare Arbets- och miljömedicin Lunds universitet
Kai Österberg, Docent, leg psykolog, universitetslektor Institutionen för psykologi, Avd för neuropsykologi, Lunds universitet
Ingmar Skoog, Professor Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, föreståndare för AgeCap – Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet
Pia Hovbrandt, Lic universitetslektor arbetsterapi, Lunds universitet
Gerd Johansson, Professor Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet
Mikael Widell Blomé, Docent Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet
Mats Bohgard, Professor i arbetsmiljöteknik LTH, Lunds universitet
Stefan Pinzke, Docent Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp
Mikael Forsman, Professor i ergonomi, IMM – Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Peter Lundqvist, Professor Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp
Anna-Lisa Osvalder, Professor i Människa-maskinsystem, Design & Human Factors, Chalmers tekniska högskola och Ergonomi och aerosolteknik, Lunds universitet
Inger Arvidsson, Dr.Med.vet. Fysioterapi, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet
Peter M. Nilsson, Professor Malmö
Kerstin Persson Waye, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Janicke Andersson, Fil.Dr. i Äldre och åldrande, Lunds universitet
Clary Krekula, Docent i sociologi, Karlstads universitet
Elisabet Cedersund, Professor i äldre och åldrande, Linköpings universitet
Mona Eklund, Senior professor i arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds universitet
Bengt Järvholm, Senior professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
Johan Stahre Professor produktionssystem, Chalmers tekniska högskola, ordförande för nationella forsknings- och innovationsrådet inom produktion och sekreterare i svenska Produktionsakademien
Elisabeth von Essen Fil.Dr. Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi SLU Alnarp
Maria Sjölund, Fil.Dr. Högskolan i Gävle
Maria Warne, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund.
Lars Rylander, Docent Epidemiolog, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet
Mikael Ottosson, Docent Arbetsvetenskap, Historiska institutionen, Lunds universitet
Mikael Stattin, Docent universitetslektor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Erika Wall, Docent i sociologi, verksam i rehabiliteringsvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund
Anna Rignell-Hydbom, Docent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet
Kjell Torén, Professor överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet
Susanna Toivanen, Professor i sociologi, inriktning arbetslivsvetenskap, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola
Måns Svensson, Docent i rättssociologi Lunds universitet
Carita Håkansson, Docent Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet
Veronica Lövgren, Fil.Dr. Socialt arbete, Umeå universitet Centrum för funktionshinderforskning
Mats Hagberg, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet
Lotta Dellve, Professor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Kerstin Wentz, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet
Anna Larsson, Forskningsassistent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet
Ann Bergman, Professor i arbetsvetenskap Handelshögskolan Karlstads universitet
Per Lindberg, Docent i arbetshälsovetenskap, Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Christofer Rydenfält, Fil. Dr. Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet
Kjerstin Stigmar, Med Dr, leg sjukgymnast, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet
Gunnar Gillberg, Fil.Dr. universitetslektor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Maria Albin, Professor överläkare Institutet för miljömedicin Karolinska institutet
Lisa Björk, Dr. arbetsvetenskap och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg
Satu Heikkinen, Fil.Dr. i sociologi, Karlstads universitet
Åsa Tjulin, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund
