Här är siffrorna som kan avgöra valet. Och som ger stöd åt SPF Seniorernas egen väljarundersökning.
Statsvetarna vid Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har för Seniorens räkning tagit fram i vilken utsträckning 65-plussarna i väljarkåren bytt parti i samtliga riksdagsval sedan 1956.
Trenden över tid är tydlig. Fram till 1985 års val ligger rörligheten stabilt på en låg nivå. Lojaliteten är stor – som mest 12,0 procent av 65-plussarna bytte då parti i riksdagsvalet.
Var tredje bytte
Men 1988 sker ett trendbrott som sedan fördjupas och förstärks kraftigt. I det senaste riksdagsvalet 2014 bytte 29,6 procent parti, alltså nästan var tredje seniorväljare.
Fortfarande är seniorerna mer lojala än yngre väljare. Det var enligt valforskarna knappt sex procentenheter lägre än i väljarkåren som helhet, där 35,4 procent bytte parti.
– Huvudorsaken till den lägre rörligheten bland äldre är att det finns en större åsiktsstabilitet och fler vaneröstare och partianhängare i den gruppen, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och ledare av det svenska Valforskningsprogrammet.
Seniorfrågor kan avgöra
SPF Seniorernas stora undersökning av den egna medlemskåren visar att nästan varannan medlem är beredd att byta till ett parti som på allvar lyfter äldrefrågor i valrörelsen.
– Hade jag varit politiker eller partisekreterare hade det här väckt en väldigt stor eftertanke för hur varje politiker och parti tänker prioritera seniorfrågor i valrörelsen, säger SPF Seniorernas kommunikationschef Stina Nordström.
Grupp i fokus
Många analytiker av svensk inrikespolitik säger att valet 2018 i hög grad kan komma att präglas av äldrefrågor, eftersom väljargruppen till närmare 27 procent består av 65-plussare. Partierna har mycket att vinna på att engagera sig och lägga offensiva förslag.
– Vi får många frågor om äldre väljare nu, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Vi försöker kolla lite extra på den gruppen.
