Bensköra seniorer får höra att "det hör till åldern" och att det inte finns någonting att göra, trots att det finns behandling.
Det är SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som i rapporten ”Behandling av armfrakturer hos äldre” också tar upp att patienter med osteoporos (benskörhet) ofta är missnöjda med bemötandet. Vården ger inte tillräcklig information om benskörhet, och den information som ges är ofta motstridig eller felaktig menar de drabbade seniorerna.
Förringas
”En vanlig upplevelse är att diagnosen förringas av hälso- och sjukvården. Patienterna får höra att det inte är något att oroa sig för, att diagnosen tillhör åldern och att det inte finns något att göra. De uttrycker att de vill bli tagna på allvar, bli sedda som individer och få råd om vad de själva kan göra för att bibehålla hälsan”, skriver SBU i en sammanfattning.
Vill fortsätta vara aktiva
Patienter tyckte att de själva fick trycka på för att de skulle få en bentäthetsundersökning och att de upplevde att de inte togs på allvar på grund av sin ålder. ”De ger dig piller för att bli av med dig”. Information om aktivitet och livsstil diskuterades sällan, och när patienterna ville veta hur de kunde anpassa sin fysiska aktivitet fick de snarare höra om hur de borde begränsa den.
Fakta om Osteoporos
Forskningen visar att varannan svensk kvinna och var fjärde man någon gång i livet drabbas av en så kallad lågenergifraktur, vanligtvis i ryggkota, handled eller höft
Benskörhet uppstår när mängden benvävnad minskar och strukturen i skelettet förändrats med ökad skörhet som följd. Med stigande ålder ökar risken, men även andra faktorer spelar in.
Primär osteoporos orsakas av naturligt åldrande och påverkas av livsstilsfaktorer som rökning, alkohol, kost och fysisk inaktivitet. Hos kvinnor ökar risken efter klimakteriet på grund av hormonförändringar.
Sekundär osteoporos orsakas av vissa sjukdomar och läkemedel (till exempel sköldkörtelproblem eller kortisonbehandling) och är den vanligaste formen av benskörhet hos män och yngre kvinnor.
Många märker inte att de har osteoporos förrän de råkar ut för en fraktur.
Källa: SBU
”En del deltagare kunde därför känna att de hindrades i sin strävan efter att bibehålla sin fysiska status. De tyckte inte heller att läkarna informerade om huruvida det fanns lämpliga träningsprogram”
Borde inte behöva tjata
Rapporten tar upp upplevelser från seniorer i flera olika länder. En svensk patient är Birgitta Johansson som, trots att hon led av ryggsmärtor och att hon blivit fem centimeter kortare, fick hon stå på sig för att få diagnos och behandling.
– Både min mamma och farmor var böjda i ryggen, som krokar. Idag vet man att osteoporos till viss del är ärftligt, och det finns ju behandling. Jag hade ont och hade blivit kortare. Jag borde inte ha behövt tjata om bentäthetsmätning, säger hon.
Här kan du läsa rapporten Behandling av armfrakturer hos äldre.
