Seniorens ekonomiexpert Ylva Yngveson delar med sig av sina tips.
Svenskarna sparar som aldrig förr. Sparkvoten, det vi sparar under ett år av våra inkomster, är sällan så här hög: hela 16,3 procent. Varför ser det ut så? Vår konsumtion är ju en stor drivkraft bakom svensk tillväxt, och vi tycks också konsumera alltmer.
En viktig faktor bakom den höga siffran är pensionssparandet. I det totala sparandet ingår sparande till premiepension och tjänstepension, de pengar löntagarna själva bestämmer placering av. När pensionssystemen lades om från förmånsbestämda (rätten till en viss procent av slutlönen) till premiebestämda (en viss procent av din lön sätts av varje år) ökade hushållssparandet automatiskt. Räknar vi bort detta sparande blir andelen som hushållen själva sätter av ändå hög: 8,2 procent.
Med Brexit, ny president i USA, val i flera europeiska länder och krigsoro i världen kan oväntade händelser påverka länder och företag.
En annan viktig faktor är att svenska löntagarhushåll har fått ökade disponibla inkomster under en lång rad av år. Allt man tjänar måste då inte gå till konsumtion. För oss pensionärshushåll är situationen en annan. Under pensionstiden ska våra sparpengar användas. Vid slutet av året är det rimligt att tillgångarna har minskat. Vi borde normalt sett ha ett negativt sparande.
Det stämmer också enligt statistiken. Framförallt ensamstående över 65 år har ett negativt sparande. Men trots det har många ett sparkapital kvar att förvalta. Nu är det ett nytt år och frågan är hur pengarna ska placeras i år. Några råd kan vara på sin plats.
Bakgrundsfaktorer: Det är troligt att räntorna i marknaden kommer att fortsätta att stiga. Det kan ske även om repo-räntan höjs först om något år. På aktiemarknadens himmel är det vanligt med orosmoln. Detta år är inget undantag. Med Brexit, ny president i USA, val i flera europeiska länder och krigsoro i världen kan oväntade händelser påverka länder och företag. Under förra året var sparande i fonder som placerade i Ryssland, Latinamerika, Östeuropa och råvaror mycket bra. Så vad gör man nu?
Räntesparande
Undvik räntefonder. Långa räntefonder tappar lätt i värde när räntor stiger. Korta räntefonder har låg avkastning och kan ha avgifter som gör det onödigt dyrt. Några alternativ kan vara att amortera på lån och att ta fram uppskov från tidigare bostadsförsäljning till beskattning. Det går att göra i samband med deklarationen.
I år har möjligheten att få ränta på sparpengarna på skattekontot strypts. Ett nytt golv har införts på noll procent. Alltså är det inte längre ett alternativ.
Det finns anledning att agera försiktigt efter flera år av stigande börskurser
Bankkonton som har en ränta och insättningsgaranti är det som står oss till buds. En fast, bunden ränta på några månader eller ett år kan vara ok. Det finns ingen risk för förlust, bara att man kan missa en uppgång. Om du vill binda, bind inte på för lång tid. Och bind inte pengar du behöver ha lättillgängliga.
Aktiesparande
Inför varje år brukar aktieanalytiker mena att börserna kommer att stiga med 10 procent. Det är väl det enda som går att säga utan att rasera marknaden. Men det finns anledning att agera försiktigt efter flera år av stigande börskurser. Analytiker tror trots det att sannolikheten för fortsatt god vinsttillväxt är hög och menar att Sverige och USA är att föredra framför Europa. Tillväxtländer kan vara känsliga för en allt starkare dollar, samtidigt som stigande råvarupriser kan gynna en del.
Att sprida risker är ett klokt råd, oavsett konjunkturläge. Att efter en tid av stigande kurser ta hem en vinst kan också ge riskspridning. Innan du gör en omplacering är det bra att ta del av analyser i tidningar och på hemsidor, men också att kontakta en eller flera placeringsrådgivare. De generella råden här i spalten kan lätt bli inaktuella och är inte individanpassade.
Mitt avslutande råd är att regelbundet granska de egna placeringarna. Ofta är egen intuition och sunt förnuft inne på rätt väg, men det kan vara bra att få den bekräftad eller vederlagd.
Lycka till med sparåret 2017!
