Myterna om de 258 miljarderna i pensionssystemet är seglivade. Senioren har försökt bena ut vad som är sant och falskt i ryktesspridningen.
Sant: Mellan 1999 och 2001 överfördes 258 miljarder kronor från AP-fonderna till statskassan.
Sant: Riksdagsbeslut fattades om detta. Majoriteten var stor: samtliga partier som stod bakom införandet av det nya pensionssystemet godkände också överföringen. Det innebar att Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna bestämde att göra överföringen.
Sant: Skälet var att kompensera staten och därmed skattebetalarna för att man med det nya pensionssystemet tog över utgifter för garantipensioner, det som då kallades förtidspensioner (idag sjuk- och aktivitetsersättning) och efterlevandepensioner.
Falskt: Ett flitigt förekommande påstående sedan dess är att dåvarande statsministern, Göran Persson (S), bestämde sig för att »stjäla« 258 miljarder ur AP-fonderna. Syftet skulle enligt myten vara att rädda statsfinanserna.
Tog över ansvar
Senioren har bett Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren att beskriva vilka utgifter som låg på det gamla pensionssystemet och som överfördes på det nya, när detta sjösattes i början på 2000-talet.
– Det är korrekt att säga att staten tog över kostnaderna för garantipensionerna. Vill man vara lite mer exakt kan man säga att staten övertog kostnaden för den del av folkpensionen som blev garantipension. All folkpension blev nämligen inte garantipension, en stor del blev tilläggspension.
Tog staten också över det som då kallades förtidspensioner?
– Ja, staten övertog den del av förtidspensionskostnaden som var förtidspension i form av ATP, alltså den allmänna tjänstepensionen. Den del av förtidspensionen som utgjordes av folkpension låg redan på staten, säger Ole Settergren.
Bekräftar
En rapport från Riksdagens utredningstjänst bekräftar bilden. Så här skriver man i en rapport från den 23 april 2014: ”Genom ett beslut i riksdagen under våren 1998 reformerades det svenska ålderspensionssystemet 1999. Reformen innebar att åtagandet för garantipension, liksom för ATP-systemets förtids- och efterlevandepension, överfördes från pensionssystemet till statsbudgeten.”
Nytt pensionssystem införs
1960: ATP-systemet träder i kraft 1 januari.
Pensionssystemet omfattar inkomstpension, liksom garantipension, förtidspension och efterlevandepension.
1994: Riksdagsbeslut tas om ett nytt pensionssystem.
1998: Ytterligare riksdagsbeslut tas om nytt pensionssystem.
1999: Nya pensionssystemet införs. Det nya systemet omfattar inkomstpension och tilläggspension.
Staten övertar ansvaret för garantipension, förtidspension och efterlevandepension.
1999-2001: Riksdagen beslutar att kompensera statsbudgeten som ålagts ansvaret för garantipension, förtidspension och efterlevandepension.
258 miljarder överförs från AP-fonderna till statskassan.
Utredningstjänsten fortsätter: ”Det ansågs mot den bakgrunden motiverat att kompensera statsbudgeten i form av en kapitalöverföring från buffertfonderna. Riksdagen beslutade därför om överföringar från AP-fonderna till Riksgäldskontoret vid tre tillfällen under åren 1999-2001.”
Bidrog till utarmning
Härmed torde Göran Persson vara rentvådd vad stöld anbelangar. Men faktum kvarstår att det beslut som S-ledaren, och en överväldigande majoritet av riksdagens ledamöter, fattade bidrog till att utarma den finansiella styrkan i pensionssystemet – så mycket att bromsen några år senare slog i med större kraft än den annars skulle ha gjort. En politisk bedömning alltså, som tål att granskas och kritiseras.
Text: Jan Arleij
