Lokalen på Majstångsbacken fylldes till brädden av ivriga åhörare. De hade kommit för att lyssna till Anders Åkerlunds berättelser om ”Mitt Afrika”. Efter välkomsthälsningen från Börje Elofsson lämnades ordet över till Anders Åkerlund. Han presenterade sig som ”en vanlig pensionär” och talade om att han tidigare arbetat som präst men har även arbetat på Stiftsgården i Rättvik. Anders berättade också att han varit reseledare i nästan alla kontinenter, men älskar att vara i Afrika, i Uganda, Rwanda men allra helst i öst- och sydafrika. Han har även varit med på jordbävningar där marken vibrerar och rör sig under fötterna. En mycket märklig känsla.
Så frågar han publiken: ”Vad tänker ni när ni hör ordet Afrika?” Han bad alla att prata med varandra en stund. Det blev ett riktigt sorl i salen. Det blev många olika svar. Nelson Mandela var det många som tänkte på, Robert Mugabe blev också nämnd, många fattiga människor samt alla vilda djur. Ja, vi har ju så väldigt olika tankar. För att jämföra hur stort Afrika är så nämnde han att hela Europa får plats i Saharaöknen, så stor är den.
Homo sapiens är en enda människoras, visst finns det rasister även i Afrika, men Anders menar att vi alla kommer från denna ras. Det spelar ingen roll vilken hudfärg vi har. Vi kanske alla är släkt med varann någonstans.
Anders berättade om att fattiga kvinnor skaffade sig en väska som de kunde hämta mat och frukt i. Därmed kunde man äta flera personer tillsammans och sedan utvecklades detta mer och mer. Anders fick kontakt med Afrika redan år 1969. Det fanns dåliga vägar men man byggde byar och hjälptes åt på många vis. Det är underbara människor och de gör inte skillnad på folk, det fick han lära sig när han arbetade där. De är verkligen ett framåt-folk.
Anders var också med att skapa en ungdomsgrupp där de började med att sjunga tyska psalmer. Några noter fanns inte att tillgå, men denna kör existerar än idag och om tre år firar de 50-årsjubuleum. Då räknar han med åka dit igen och fira detta med dem.
Afrika utvecklas väldigt starkt och har kommit långt. Kenya har mest bankaffärer, mest kvinnor i Parlamentet i Rwanda. Men det finns även en baksida och det är ju alla som drabbats av HIV och Aids.
Han berättade hur de i Tanzania tillverkar sina egna saker och själva går ut och säljer sina alster för att få ihop en slant. Han jämförde detta med hårkullorna från Våmhus, när de vandrade iväg och tog sig till både England och Ryssland. Anders berättade mycket lättsamt och hann även med att dra ett par roliga historier för oss. Han fick varma applåder från den vältaliga publiken på SPF.
Vid pennan, Ing-Mari Kullander