En översyn av garantipensionerna, höjt bostadstillägg, högre pensionsålder, anställningsskydd till 69 och en omfördelning av pengar till pensionssystemet. Annika Strandhäll (S) presenterade flera tänkbara lösningar för att stärka pensionerna då hon besökte SPF Seniorernas distriktsordförandekonferens.
Arbetet för att få jämställda pensioner är en av SPF Seniorernas hjärtefrågor. Jämställda pensioner står också högt på pensionsgruppens lista, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) när hon mötte representanter för SPF Seniorernas 27 distrikt.
Efter drygt tjugo år är det hög tid för en översyn av det nuvarande pensionssystemet. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll berättade vad den parlamentariskt tillsatta pensionsgruppen prioriterar på SPF Seniorernas konferens för distriktsordföranden, förbundsstyrelse och kanslipersonal under måndagen 10 oktober.
Christina Rogestam, SPF Seniorernas förbundsordförande, inledde med att fråga Annika Strandhäll hur hon ser på situationen för fattigpensionärerna” och vad som görs för att få en utjämning mellan kvinnors och mäns pensioner.
Prioriterar jämställdhet
Annika Strandhäll framhöll att jämställda pensioner är en av de frågor som nu prioriteras.
– Vi tittar på vad det är som gör att det skiljer 6 000 kr i månaden, eller 30 procent, mellan mäns och kvinnors pensioner. Och hela 50 procent när det gäller tjänstepensionen.
Pensionsgruppen granskar också garantipensionen, efterlevandepensionen, möjligheten att överföra premiepensionen mellan makar och pensionsrätt för studier och barnår.
Rodnar
Annika Strandhäll säger att hon rodnar när det gäller kvinnors tjänstepensioner.
– Många i kvinnodominerade yrken är ordentligt förfördelade. Det sticker ut även i internationell jämförelse. Ser vi framåt kommer tjänstepensionerna ha betydelse för att gapet ökar om vi inte gör något. Det blir en fråga för arbetsmarknadens parter att ta tag i. Andra saker som är på gång:
– Vi tittar på möjligheten att överföra PPM mellan makar och registrerade partners.
– Vi har kickat igång översynen av garantipensionerna och taket för intjänadepensionerna.
– På regeringskansliet har vi en pågående översyn av bostadstillägget. Vi har kommit en bit på väg att sänka pensionärsskatten och har utlovat ytterligare sänkning.
Många går tidigare
En viktig del att förstärka pensionssystemet är att höja pensionsåldern. Pensionsåldersutredningen, med förre KD-partiordföranden Göran Hägglund och förre Metall-ordförande Göran Jonsson i spetsen, föreslår en höjning från dagens 67 år till 69 och med tidigast uttag från 61 till 63 år.
– Ska pensionerna räcka nu när vi lever längre måste vi både påbörja arbetslivet tidigare och arbeta högre upp i åldrarna. Varje år vi arbetar innebär 9 procent i högre pension, framhåller Annika Strandhäll.
– Tjänstepensionerna måste följa efter. Idag finns möjlighet att börja plocka ut pensionen från 55 år. Det har medfört att många kvinnor har tagit ut pension samtidigt som sin ofta äldre make för att de ska kunna ha det mysigt och resa tillsammans. När mannen dör står hon ensam med en låg pension och har svårt att klara sig.
Annika Strandhäll tycker också att LAS (Lagen om anställningsskydd) behöver höjas från 65 till 69 år. Trygghetssystemet måste hänga med när vi jobbar längre.
Två andra frågor som diskuterats i pensionsgruppen är en förändring av AP-fonderna och PPM-systemet. AP-fondsfrågan ligger på is men PPM är fortfarande aktuell.
Kan inte göra om
Christina Rogestam konstaterar att 90-talisternas Harry Potter-gäng kan åka framåt i tiden men att dagens pensionärer inte kan det.
– Vi 30- och 40-talister trodde att det var de 15 bästa åren i arbetslivet som skulle vara pensionsgrundande men plötsligt blev det istället 40 år och varenda intjänade timme räknades. Man kan ju inte göra om de val man gjorde som 30-åring – att stanna hemma när barnen var små. Nu straffas man för det genom lägre pension.
– SPF instämmer med förslaget att höja pensionsåldern men för personer med vissa yrken blir det problem att jobba i ytterligare ett-två år när man är utsliten redan vid 65.
Söker inte bostadstillägg
Annika Strandhäll håller med om att man måste stärka situationen för den gruppen.
– Vi tittar närmast på en justering av bostadstillägget. Samtidigt oroas vi över att det finns ett stort mörkertal – många som skulle vara berättigade till bostadstillägg söker det inte.
– Vi kommer att sätta igång en utredning av garantipensionerna ganska snabbt. Ett komplext problem är att skillnaden mellan en garantipensionär och en person som har jobbat i ett låglönearbete i hela sitt liv idag bara är 400 kr i månaden. Det får inte upplevas som att det inte har lönat sig att arbeta, säger Annika Strandhäll.
Bostadsbrist hinder
Chatrin Pålsson Ahlgren, distriktsordförande i Kalmar län, påpekade att många som varit gifta i flera år hamnar i en akut situation om den ena avlider. Man kanske har bott i en trea och vill flytta till en etta för att få ner kostnaderna men en sådan lägenhet finns inte, särskilt inte i storstäderna.
– En justering av bostadstillägget genom att höja taket är det snabbaste sättet. Vi utreder detta, svarar Annika Strandhäll.
Peter Lindgren från förbundsstyrelsen frågade om det finns någon sanning i att pensionssystemet är underfinansierat som det påståtts i flera debattartiklar.
– En höjning av pensionsavgiften skulle få genomslag först efter 30-40 år. Det går inte att vänta så länge med tanke på att livslängden ökar så snabbt. Det viktigaste är att pensionsåldern höjs, svarade Annika Strandhäll.
Möjlig omfördelning
Idag går årligen 15 miljarder kronor av de högst intjänade pensionerna direkt in i statskassan istället för till pensionssystemet. Går det inte att ändra på det, undrade Christina Rogestam.
Annika Strandhäll gled på svaret men nämnde att det kanske skulle gå att höja taket till tio basbelopp istället för de nuvarande åtta.
Stockholmsdistriktets ordförande Monica Ulfhielm ville framhäva solidariteten mellan de som orkar jobba längre och de som går tidigare i pension på grund av att de är utslitna.
– Kollektivavtalen kan kanske bli flexiblare. Det finns exempel på lösningar som att man jobbar 80 procent, får ut 90 procent av lönen och får 100 procent i pension, sa Annika Strandhäll.
Frågor om den så kallade bromsen avfärdade Annika Strandhäll med att den nyligen justerats för att jämna ut effekterna över åren.
– Vad man egentligen gjorde var att ta bort lite i toppen och smeta ut det i botten, konstaterade Christina Rogestam.
Både Annika Strandhäll och Christina Rogestam var dock överens om att samarbetet mellan pensionärsorganisationerna och pensionsgruppen blivit bättre och att det är viktigt med en fortsatt dialog.
Text: Gunilla Lindahl
Foto: Tomas Södergren
