Blodtrycket i sig är ingen sjukdom. Det är ytterst ovanligt att blodtryck – vare sig det är lågt eller högt – ger upphov till några specifika besvär. Däremot förekommer en del diffusa besvär som trötthet, huvudvärk och yrsel vid såväl högt som lågt blodtryck.
Det man vet är att det finns ett samband mellan förhöjt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom, främst hjärnblödning men även hjärtinfarkt, fast det senare nog är mindre vanligt.
Oftast anger man blodtrycket med två värden, över- respektive undertryck, exempelvis 140/80. Övertrycket avspeglar det tryck som förmedlas ut i artärsystemet när hjärtat pumpar ut blodet, och undertrycket är det som avspeglar hjärtat i vilofas, innan blodet pumpas ut igen. Ur medicinsk synpunkt är det nästan uteslutande övertrycket som har betydelse.
Blodtrycket ska mätas efter fem minuters vila när man är avspänd. Det är oerhört viktigt, eftersom blodtrycket stiger automatiskt när man rör sig, upplever oro eller annan stress.
Oftast mäts blodtrycket av personal inom sjukvården. Det finns även möjlighet till 24-timmarsmätningar med en blodtrycksmanschett runt armen, som flera gånger per timme under ett dygn registrerar blodtrycket och räknar ut medelvärdet.
Det blir allt vanligare att många mäter sitt blodtryck själva i hemmet, ett så kallat hemblodtryck. Det kan vara en fördel för dem som blir oroliga i samband med besök inom sjukvården. Blodtrycket ska mätas vid två–tre tillfällen efter varandra, just för att många instinktivt oroar sig vid blodtrycksmätning, vilket gör att blodtrycket per automatik blir högre.
Ta blodtrycket med ro. Det är inget akut och är det förhöjt kan läkaren hjälpa dig att komma tillrätta med det.
Lågt blodtryck, 120 eller lägre i övertryck hos en i övrigt frisk person, ger bara i undantagsfall symptom och kan inte behandlas med mediciner. Det enda som hjälper är att motionera, samt att man accepterar sitt låga blodtryck och inte oroar sig, då det är helt ofarligt.
Högt blodtryck, eller hypertoni, ja, vad är det egentligen? I 90-95 procent av fallen vet vi inte varför blodtrycket är förhöjt, men det vi vet är att stress, hög alkoholkonsumtion, kraftig övervikt och hög ålder kan bidra.
Man delar in förhöjt blodtryck i olika nivåer. 140-160 räknas som mild, 160-180 som måttlig och över 180 som svår blodtrycksförhöjning. Blodtrycksvärdet i sig är inget tecken på sjukdom. Det är en riskfaktor, precis som rökning, diabetes och höga kolesterolvärden är för hjärt- kärlsjukdom. Dessutom ökar risken att insjukna med stigande ålder.
Men det är inga akuta eller stora risker om man enbart ser till blodtrycket. En 75-åring som i övrigt är frisk, rökfri och med normalt kolesterolvärde och ett blodtryck på 170, är risken att insjukna i hjärt- kärlsjukdom inom tio år cirka 10-15 procent.
Man behöver alltså behandla hundra människor i tio år med mediciner för att minska denna risk, men med tanke på åldern kvarstår ändå en risk på cirka fem procent.
Med högre blodtryck och fler riskfaktorer ökar naturligtvis vinsterna med behandling.
För den som är frisk kan man rekommendera att man mäter sitt blodtryck var femte år när man börjar bli äldre. I första hand, om man inte har svår blodtrycksförhöjning, ska man om det är aktuellt försöka sluta röka, ta regelbundna promenader, gå ner i vikt om man är kraftigt överviktig, undvika stress och minska på överdriven salt- och alkoholkonsumtion. Lyckas man med det kan man ofta avvakta med medicinsk behandling.
Sist men inte minst undrar jag ibland om inte människors oro för blodtryck och enstaka förhöjda mätvärden bidrar till såväl högre blodtryck som ökad sjukdomskänsla.
