Det är orimligt att bara 30 procent av de äldre i en kommuns äldreboenden tycker att maten är god och måltidsmiljön trevlig. Det säger SPF Seniorerna i en kommentar till äldres egen ranking av landets kommuner.
Öppna jämförelser av landets kommuner visar bland annat att 84 procent av de äldre i en kommun (Laholm) ger maten och måltidssituationen på kommunens äldreboenden godkänt medan bara 30 procent (Åstorp) ger det betyget i en annan kommun.
SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam reagerar starkt på skillnaderna mellan landets kommuner.
– Det är helt oacceptabelt att det kan skilja så mycket. Kommuner med svaga resultat måste ta siffrorna på allvar och sätta igång förbättringar.
Varför är det här en viktig fråga?
– Måltidssituationen är förstås socialt mycket betydelsefull. Det ska få vara en trevlig och bra stund på dagen för våra äldre. Men sen handlar det också mycket om att förbygga ytterligare ohälsa. Dålig aptit leder till svaghet och ökad fallrisk, för att ta ett exempel.
Vad kan kommunernas politiker göra då?
– I grunden handlar det om hur mycket man är beredd att satsa resurser på måltiden i den enskilda kommunen. Centralköksmaten kanske bedöms som billigare men det är sällan eller aldrig den bästa lösningen för de äldre. Att få känna doften av hemlagad mat från äldreboendets kök är en given faktor som skulle kunna förbättra läget.
På vissa äldreboenden sitter personalen med och äter tillsammans med de äldre. Vad tycker du om det?
– Det tror jag är mycket positivt och absolut ett sätt att göra måltidssituationen trevligare för alla och mer naturlig. Så bör man klara av att organisera det på alla håll. Personalens engagemang betyder mycket för att skapa en bra atmosfär, också genom att de dukar och serverar trevligt.
Äldreomsorgen och livskvaliteten på landets särskilda boenden är ett kommunalt ansvar. Vad kan SPF Seniorerna göra lokalt?
– Vi gör redan ganska många och viktiga insatser. Våra matpatruller i Kalmar, Jönköping och Örebro är exempel på det. De har gjort egna granskningar och uppföljningar på plats ute på boendena.
Har det gett resultat?
– Ja, det leder till förbättringar och ett ökat engagemang. Det vore bra om matfrågan bevakas av våra kommunala pensionärsråd ute i kommunerna.
Vad kan ledamöterna i pensionärsråden göra?
– Lyfta frågan. Var ligger man i de öppna jämförelserna, exempelvis. Om man hör till de sämre så behövs det analys och snabba åtgärder. Här är det värdefullt om man ligger på och sätter press på beslutsfattarna.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
