Ökad kunskap om sjukdomen gör att närstående till hemmaboende personer med demens inte känner sig lika belastade.
Det visar en översikt av internationell forskning som SBU har granskat.
Forskningsresultaten visar tydligt att den börda som många närstående upplever minskar om de får stöd i form av utbildningsprogram.
Det har också en ”viss förebyggande effekt” mot depression hos den som vårdar en anhörig med demens i hemmet.
Olika typer av hjälp
Det är på många områden som ökad kunskap fungerar skyddande för närstående till hemmaboende med demens:
Sjukdomens prognos och möjlig behandling, läkemedel och rehabilitering och information om rättigheter och villkor för stöd från det allmänna är två exempel.
Men stöd behövs också i form av praktisk hjälp för att underlätta vården, skötsel av hemmet, hemsjukvårdsinsatser, fortlöpande kontroll och uppföljning av hälsan, bostadsanpassning och tekniska hjälpmedel.
En tredje typ av hjälp handlar om psykologiskt stöd – hur man kan hantera svåra situationer, sätta gränser för sin omsorg, planera sin vardag och bevara den egna hälsan.
Ett fjärde område gäller hjälp med samordning när det krävs insatser från både sjukvård och äldreomsorg.
Från sju länder
SBU har granskat en översikt av sju studier från olika länder som satsat på olika slags utbildningsprogram för anhöriga, enskilt eller i grupp.
Utbildningarna förmedlade inte bara fakta om demens, utan kunde också gälla strategier för att kommunicera och hantera krävande situationer och problematiska beteenden.
Väl placerade pengar
Programmen varierade i omfattning mellan 2,5 och 24 timmar och effekterna hade följts upp mellan 10 veckor och 15 månader med hjälp av väl dokumenterade skalor och mätmetoder.
SBU har även granskat kostnader och funnit att det samhällsekonomiskt fullt rimligt att satsa resurser inom äldreomsorgen på just utbildning till anhöriga.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
Skyldiga enligt lag
Sedan år 2009 är kommunerna enligt lag skyldiga att erbjuda stöd till de många människor som vårdar en äldre och långvarigt sjuk anhörig hemma.
Nästan var femte svensk i vuxen ålder uppger att de regelbundet hjälper någon äldre, sjuk eller funktionshindrad person, och i gruppen 45–64-åringar nästan var fjärde.
I tid räknat är det äldre personer som bidrar mest med omsorgsinsatser, oftast till sammanboende makar eller partner.
Mer än hälften av de personer som har en demenssjukdom bor och vårdas hemma.
