Det kommer att behövas klart högre bemanning. Eller?

Greger Bengtsson, SKL och Yngve Gustafson, geriatrikprofessor har förhoppningar på den nya förordningen för nattbemanning - men på helt olika sätt.

1. Hur ser du på den nya förordningen?

Yngve Gustafson, professor i geriatrik – Jag har svårt att se att man kan lämna människor utan tillsyn nattetid med den här formuleringen. Det betyder att på de sämsta ställena i Sverige kommer det att behövas klart högre bemanning.

Greger Bengtsson, samordnare vård-omsorg, SKL – Bemanning ska bygga på behoven hos de enskilda. Det tycker jag är positivt. Uppenbarligen har det funnits äldreboenden där kvaliteten inte varit tillräckligt bra. Men egentligen tror jag att man kunde arbeta med det här utan reglering.

2. Är det här tillräckligt?

YG – När man vet intentionen så borde det vara tillräckligt, men det går säkert att hitta kryphål, eller lösningar som man anser tillgodogör det här. Som kameraövervakningen vi såg avarter av i Japan redan för tjugo år sedan, där man övervakar människor på monitorer men har väldigt låg bemanning.

GB – Ja. Jag tror inte man löser den här typen av problematik med förordningar utan med att utveckla kvalitet. Det är ingenting man kan detaljstyra fram.

Vi ser en överanvändning av sömnmedel för att man har för lite nattpersonal. Yngve Gustafson, professor i geriatrik

3. Har du förtroende för att kommunerna gör vad som krävs?

YG – Nej. Jag får nästan dagligen rapporter om fall där man bryter mot både Lagen om stöd till vissa funktionshindrade och Socialtjänstlagen. Ekonomin i många kommuner är så dålig att man inte kan tillgodose behoven trots goda intentioner. Det har skett en glidning i vad man menar med god omvårdnad.

GB – Ja. Under arbetet med de här föreskrifterna har jag haft kontakt med många kommuner. Och alla är intresserade av att komma tillrätta med problem där de existerar och utveckla kvaliteten.

4. Har du några förväntningar eller farhågor vad gäller de nya föreskrifterna?

YG – Det borde rimligen leda till högre bemanning och en tryggare äldreomsorg och kunna minska skillnaderna mellan olika kommuner.
– Det finns en viss oro för att det går ut över dagbemanningen och sociala aktiviteter om man ökar bemanningen på natten istället.

GB – Nja. Det är att det ska bli tydligt för alla, inklusive IVO, att kvalitet och bemanning ska utgå från en bedömning av behov och inte från stelbenta regler om att det ska vara på ett visst sätt för alla.
– Formuleringen borde styra rätt. Vi ska ha bra kvalitet och en bra bemanning och startar ett kvalitetsarbete nu. Kanske allt inte är tipptopp 15 april när förordningen träder i kraft, men det kommer att gå i rätt riktning.

Jag tror det blir vanligare med hjälpmedel som larm och natt-kameror. Greger Bengtsson, SKL

5. ”Utan dröjsmål” – vad innebär det?

YG – Dröjsmål är ett allvarligt problem. Ta fallolyckor. Du kan få en fraktur som stryper blodcirkulationen vilket är farligare än själva frakturen. Det kan handla om minuter, men ofta har man längre tid på sig. Är personal på plats kanske ett fall kan förhindras. Ett annat problem som kan undvikas med högre bemanning är när demenssjuka som är aggressiva och förvirrade går in till andra på boendet. Vi ser också en överanvändning av sömnmedel och lugnande läkemedel just för att man har för lite nattpersonal.

GB – Om någon behöver hjälp ska man i möjligaste mån uppmärksamma när den enskilde signalerar. Ibland genom att ha personal i närheten, men jag tror det blir vanligare med hjälpmedel som larm och nattkameror, då med hänsyn till den personliga integriteten.
– Därefter får man bedöma behovet av hjälp och hur snabbt det måste ske utifrån personen och situationen. Det innebär att man inte per automatik ska ha personal standby, utan kanske nattpatruller. Här är en skillnad jämfört med Socialstyrelsens tidigare förslag till föreskrift.

Kommentera