Caroline Edman, Publikansvarig för Carl Larssongården i Sundborn, hade bjudits in till SPF på Majstångsbacken i Noret. Hon berättade både lätt och ledigt samtidigt som hon visade bilder från hans uppväxttid och hur hans liv tedde sig innan han upptäcktes som etablerad konstnär. Carl Larsson föddes i Stockholm den 28 maj 1853. Där fick han hjälpa till i hushållet med att bära både ved och vatten. De flyttade sedan till Ladugårdsgärdet, nuvarande Östermalm. Där kom han in på Principskolan och efter 3 års studier togs han in på Konstakademien. Carl Larsson fick arbeta som fotoregissör och han fick även rita av statyer, som han inte gillade. Han fick sällskap med Ernst Josefsson och Gustaf Fjestad från Värmland. De hade fått stipendier men Carl Larsson blev utan. Så småningom blev han reportagetecknare och han illustrerade en del böcker som han livnärde sig på.
24 år gammal reste han till Paris där det inte gick så bra för honom, ingen såg hans konst. När han svultit i 3 dagar gick han ner till Seine för att dränka sig, men han tog aldrig steget. Konstnären Karl Nordström räddar honom och ber honom följa med till en konstnärskolloni i Grez. Där gick Carl Larsson ut i naturen och målade de första akvarellerna. Han blev antagen med tavlorna, som heter oktober och november, han var även monumentsmålare, nu började det gå bra för honom.
1882 möter han sin blivande hustru, Karin Bergöö och 1891 flyttade de till Lilla Hyttnäs i Sundborn. Karin och Carl Larsson hälsade ofta på hos Emma och Anders Zorn i Mora, de var riktigt goda vänner. Emma och Anders hade inga egna barn, men tyckte det var så roligt att träffa Karin och Carls barn. Caroline Edman berättade med stor inlevelse, ja, hon nästan trollband publiken. Caroline berättade även om den stora tavlan Midvinterblot som 1887 såldes till Japan för 8 miljoner men köptes tillbaka till Sverige för 13 miljoner kr .Carl Larsson avled den 22 januari 1919.
Olika kommittéer, friskvårds- rese- och Vuxenskolan framförde sina budskap.
Börje Elofsson tackade de 60-tal personer som kommit till Majstångsbacken samt ett stort tack till Carolina Edman, som fick långa applåder av publiken.
Ing-Mari Kullander
