Den nordiska välfärdsmodellen av jämlikt fördelad äldreomsorg är hotad. Åtstramningar i kommunerna och en tilltagande så kallad marknadisering ökar riskerna för en växande ojämlikhet mellan landets äldre.
Det hävdar forskaren och professorn i socialt arbete Marta Szebehely vid Socialhögskolan i Stockholm.
På den årliga forskardagen om äldre och äldreomsorg igår torsdag redovisade hon resultat i en ännu inte publicerad studie om hur jämlikhetsambitionen i den generella välfärden – att alla sociala grupper ska ha lika god äldreomsorg – gröps ur alltmer.
– Vi ser en rakt motsatt trend i Norden, framför allt i Sverige och Finland, än i flertalet europeiska länder där man går mer mot en universell äldreomsorg, alltså en generell välfärd, sa Marta Szebehely som tillsammans med den australiensiska forskaren Gabrielle Meagher jämfört utvecklingen i Sverige, Finland, Danmark och Norge.
Riskabelt självstyre
Norden ligger fortfarande före i graden av utbyggd generell välfärd, men avståndet mot övriga Europa minskar alltså, visar den kommande studien.
Forskare bedömer graden av generell välfärd i ett land utifrån fem punkter:
- Finns laglig rätt till omsorg
- Har alla medborgare tillgång till samma slags tjänster
- Är den offentliga finansieringen generös
- Är omsorgstjänsterna välutbyggda och av hög kvalitet
- Är omsorgen offentligt utförd
– När det gäller om alla medborgare har tillgång till samma slags tjänster så är svaret för svensk del nej när det kommer till de stora kommunala skillnaderna. Det kommunala självstyret innebär alltså en risk för ojämlikhet, sa Marta Szebehely inför en välbesatt aula i Socialhögskolan i Stockholm.
Styr bort efterfrågan
Alla nordiska länder, utom Danmark där hemtjänst är gratis, låter också sina kommuner styra bort efterfrågan av exempelvis hemtjänst med taxan som medel.
Med ökad tidspress i både hemtjänst och äldreboenden och med minskat handlingsutrymme i hemtjänsten växer otillfredsställelsen både bland personal och äldre.
– I kombination med skatteavdrag för hushållstjänster, alltså RUT-tjänster, vilket finns i alla nordiska länder utom Norge och generösast i Sverige växer incitament för den med högre inkomst att välja bort hemtjänst, sa Marta Szebehely. Till det kommer att privata utförare men inte offentliga får erbjuda tilläggstjänster vilket ger incitament för den med högre inkomst att välja privat utförare.
Anhörigas insatser ökar
Ytterligare en trend i Sverige är att anhörigas insatser ökar kraftigt för att möta inte minst nerdragningar av platser i särskilt boende.
– Vi ser en tendens att äldreomsorgen alltmer skiktas efter ekonomiska resurser. Risken för ojämlikhet ökar och slutsatsen blir att vi är på en kurs bort från den generella välfärden.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
17:e forskardagen – 17 mars
Forskardagen äger rum i mars varje år. 2016 års upplaga var den 17:e i ordningen.
Arrangör är Institutionen för socialt arbete vid Socialhögskolan.
Professor Evy Gunnarsson inledde dagen som i år inföll den 17 mars med att konstatera att äldre och äldreomsorg har vuxit till att bli ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden.
Bland drivs ett sexårigt forskningsprogram som heter ”Individanpassad omsorg och generell välfärd: dilemman i marknadiseringens tid”, som Marta Szebehely leder tillsammans med Håkan Jönson i Lund, och som finansieras av forskningsrådet Forte med tre miljoner per år i sex år.
