En man klagade i en insändare på sitt dystra pensionsbesked. Pensionen hade sjunkit. Han var besviken på politiker och kände sig lurad. Jag blev nyfiken och kontaktade honom för att se vad som kunde ligga bakom detta. Pensionen skulle ju räknas upp till i år.
En första tanke var att han var nybliven pensionär och fått den justering som träder i kraft året man fyller 65. Det är en effekt av balanseringen i pensionssystemet. Den som gått i pension före 65 år har inte fått sin tilläggspension (ATP) nedräknad genom balansindex, men får del av de kompenserande större höjningarna. Därför sänks tilläggspensionen just året man fyller 65.
En annan tanke var att det inte bara handlade om den allmänna pensionen utan att en tjänstepension var slutbetald.
En tredje förklaring kunde handla om skatten. Och där fanns också orsaken. Skatten var för hög. Jämkningsansökan hade inte fungerat. I kontakt med Skatteverket framkom att ansökningar hanteras maskinellt. Hur avläser en maskin en handskriven notering? Handläggaren lovade återkomma i ärendet.
I kontakt med Skatteverket framkom att ansökningar hanteras maskinellt.
Hade han fått rätt uppräkning? Ja, pensionen hade räknats upp med 4,2 procent. Och det efter några år med sänkt pension. Till 2015 hade de flesta fått en sämre utveckling än om pensionen räknats upp med inflationen. Alla som gått i pension före 2011 låg sämre till förra året. Men olika mycket beroende på när man gått i pension. En ursprunglig pension på 15 000 kronor låg på minus 230 kronor för den som var pensionär år 2001 och minus 880 kronor för den som gick i pension år 2008, jämfört med inflationsuppräkning.
Alla har inte återhämtat nedräkningarna till i år. De som gick i pension 2008 och 2009 har en högre pension än vid pensionstillfället, men den hade varit något högre med inflationsuppräkning. Tidigare årskullar har hunnit vara med om fler år med bättre uppräkning och därmed haft nytta av det nya sättet att räkna upp pensionen.
I nya pensionssystemet räknas pensionsrätterna upp med inkomstutvecklingen under tiden man tjänar in dem. När man går i pension är utgångspunkten att inkomstpension och tilläggspension ska följa inkomstindex.
Då är frågan vad som är bäst: en bra årlig uppräkning eller en lägre uppräkning från en högre nivå? Det senare innebär att man använder sig av en kalkylränta.
Man förväntar sig att det ska bli en viss tillväxt. En del av den får man som ett förskott på pensionen. Sedan får man ”betala tillbaka” genom lägre uppräkning varje år. I allmänna pensionen kallas det följsamhetsindex. Effekten blir en jämnare utbetalning över åren.
Pensionären fick rätt skatt redan samma månad.
Utan kalkylränta blir pensionen i början låg. I hög ålder når man en betydligt högre pension. Inte alltid önskvärt av pensionärerna själva. Det brukar framföras kritik mot förvaltare av tjänstepensioner som har låg kalkylränta eller ingen alls.
För många pensionärer kan det vara svårt att acceptera detta med följsamhetsindex om man har tilläggspension och inte har omfattats av något förskott. Politikerna menar nog att följsamhetsindex ändå ska ge bättre uppräkning än med inflation. I normala tider gäller det. Det är dock inte alltid normala tider.
Hur gick det då med Skatteverket? Jo, jag ringde upp igen och då hände allt snabbt. Rättelse togs i telefon och nytt besked skickades ut inom ett par dagar. Pensionären fick rätt skatt redan samma månad. Felet var att siffran i ansökan var inskriven i gråa rutan och inte i vita ändringsrutan. Där ser man hur känsligt det är med maskinell avläsning och hur vanskligt det är att fylla i fel ruta.
Ylva Yngveson
