StafettVasan är uppdelad på fem sträckor. Kristina Holmberg körde de första 24 km från Sälen till Mångsbodarna. Från Mångsbodarna till Evertsberg, 23 km, åkte Bo Marklund. Sedan tog Ola Hedlund stafettpinnen 15 km till Oxberg, där Mats Isberg tog över 9 km till Hökberg. Sista sträckan 19 km åkte jag själv.
Föret var inte det allra enklaste – det snöade i stort sett hela dagen och temperaturen var runt nollan. Många hade besvär med att det frös under skidorna, så man var tvungen att stanna och skrapa. I vårt lag var det Ola och jag som klarade vallningen bäst. Ola hade en supervalla, ”Black Magic”. Jag ruggade mina skidor, men fick inte så mycket fäste – fast det gjorde inte så mycket, då det knappt fanns några uppförsbackar på min sista sträcka.
Vi slutade på plats 1001 (av 1666 i mål) med tiden 8:21. Förra året blev det plats 1118 (av 1330) med tiden 7:48. Antalet startplatser hade i år utökats från 1600 till 2000. Årets goda resultat kan nog tillskrivas bra kolhydratladdning dagen före: Ola med ärtsoppa, Mats Isberg äter alltid risgrynspudding och jag åt pasta som vanligt.
Kristina och Bo åkte buss fram och tillbaka från Mora till sina sträckor. På de tre sista sträckorna hade vi engagerat Anders Wigsten som chaufför med bil – en ny Volvo XC60, som bara gått 100 mil! Han fick fullt upp att köra oss till våra starter och hämta oss efteråt. Det var stort trafikkaos – när jag skulle till min växlingsplats i Hökberg var det totalstopp. Jag fick promenera den sista km. En löpare som gick samtidigt med mig mötte sin kompis, som han skulle växla med halvvägs upp till kontrollen!
För mig var spåren förhållandevis bra och riktigt bra blev det efter att ha mött spårmaskinen efter 3 km. Det var dock en del potthål i nerförsbackarna efter folk som satt sig på rumpan. En man ramlade i spåret bredvid så stavar och skidor yrde runt i luften och näsan hamnade i snön.
Man träffar många trevliga människor på ett sådant här arrangemang.
En dansk, som åkt 5 mil och som var på träningsläger i Borås, den veckan det fanns snö i Köpenhamn
En man från Karlstad som växelvis åkte före och efter mig, men som gjorde en Norrtug på slutet. Låg i mina bakhasor de sista km och sa ”Nu kör vi” när upploppet kom! Mina krafter var dock slut efter att ha jagat NT Anderssons son Lars en halvmil.
Lars Andersson åkte i ett familjelag med Kenneth och Jannike Wåhlberg på de första sträckorna, men sedan hade man fått ta in ungdomar på två sträckor. Lars hade förutom sista sträckan åkt sträckan (9 km) innan med 11-årig flicka.
En gultröjad man från Ö-vik som åkte för fruns gym. Frun hade åkt in som 82 i TjejVasan och nu skulle hon åka Vasaloppet på söndag, så där skulle mannen vara och langa vätska på söndag.
Överhuvudtaget så blev det en riktigt lyckad dag. Jag fick fem medaljer när jag gick i mål, som vi delade ut efteråt. Vi avslutade med en middag på McDonald’s eftersom man enkelt kan få glutenfritt där.
Vår chaufför Anders tyckte att det här var ett utmärkt sätt att spendera sin födelsedag på – han fyllde nämligen år denna dag! Han har åkt flera amerikanska Vasalopp och blev sugen på att aspirera på en plats i laget nästa år!
Mats Hiertner
