När Kaisas sambo dog blev det tomt och ensamt. Men nu bor tjugotreåriga Simone inneboende hos henne. "Det är så bra, jag har fått en ny bästis."
Det hade gått ett och ett halvt år sedan Kaisa blev ensam. Hon beklagade sig ofta för en väninna, som sa att ”men vet du, du behöver ju inte vara ensam. Du kan ju bo med någon”.
Tanken slog rot, och en dag satte Kaisa in en efterlysning på Facebook. Extra rum fanns det ju i lägenheten, nu gällde det bara att hitta någon hon klickade med.
– Jag fick en hel del svar, men kände direkt att det var med Simone det skulle funka bäst. Vi är likadant skapta, trots att det skiljer nästan femtio år mellan oss.
Inte blev det tal om någon särskilt lång startsträcka heller. När de får frågan tittar de på varandra och brister ut i gapskratt. Startsträcka? Nej, knappast.
– Vi gick ut och buggade tillsammans redan första kvällen, berättar Kaisa.
Min mamma sa alltid det, att har du inte provat så vet du inte. Kaisa Lindberg
Hon älskar att dansa och gör det gärna och ofta. Simone hänger på, och har till och med börjat gå på buggkurs för att lära sig bättre och kunna hänga med i svängarna.
– Vi har jättekul ihop, det är som att bo med en kompis, säger Simone.
Kaisa Lindberg och Simone Bylund
Ålder: 71 respektive 23.
Familj: Kaisa har två vuxna söner, 36 och 48 år. Simone har föräldrar och bror i Hälsingland och pojkvän i Stockholm.
Bor: I Kaisas lägenhet i Trollhättan.
Gör: Kaisa är pensionär, gillar att bugga, sticka och träffa folk. Simone jobbar inom hemtjänsten, har börjat gå på buggkurs och tagit upp det här med att sticka igen. Älskar äventyr, träna och att umgås med nära och kära.
Ett tak två generationer
Så heter ett projekt som nyligen startats i Stockholm och Linköping för att matcha ihop äldre med yngre som söker bostad. Två av initiativtagarna är Åsa Minoz och Ann Edberg som båda arbetar med innovation och samhällsutveckling.
– Vi tror att det finns en stor potential inom det här området. När man talar om bostadsbrist handlar det ofta om att bygga nya bostäder, men man ska komma ihåg att vi också har ett stort bostadsbestånd som skulle kunna nyttjas mycket bättre, säger Åsa Minoz.
De har inspirerats av projekt i andra länder, bland annat i Frankrike, där organisationen Le Pari Solidaire haft stora framgångar i att matcha ihop äldre och yngre.
– Vår ambition är att så småningom kunna ha en tjänst som fungerar i hela landet, och där äldre som har plats över och yngre som söker bostad på ett tillitsfullt sätt ska kunna mötas, säger Åsa Minoz.
Läs mer på
www.etttaktvagenerationer.se
Det händer att folk i hennes ålder undrar varför hon bor tillsammans med någon som är så mycket äldre, men när de hör om allt kul Simone och Kaisa gör blir de istället lite avundsjuka.
– Alla borde få ha en Kaisa i sitt liv! Alla behöver det, någon som finns där när man kommer hem, som är glad och undrar hur ens dag har varit.
För det mesta äter de frukost ihop, sen går Simone iväg till sitt jobb inom hemtjänsten, Kaisa jobbar ibland inom Veteranpoolen. När det funkar äter de middag ihop. Och tittar på tv ihop, sitter och stickar och snackar framför teven.
– Jag får en massa bra råd av Kaisa, vi pratar om allt. Verkligen allt! Och hon har ju så mycket mer livserfarenhet, det är alltid så bra att få höra vad hon tänker om saker och ting, säger Simone.
Våga prata
Kaisa skulle verkligen vilja rekommendera till andra att göra så här, att våga prova. Vem vet, det kanske kommer in en ny vän i ditt liv?
– Man måste våga. Min mamma sa alltid det, att har du inte provat så vet du inte. Och man måste våga prata med varandra också. Hade Simone bara bott här som en gäst, och vi tassat runt lite försiktigt kring varandra, då hade det aldrig gått. Man måste våga öppna sig och släppa in den andra.
Simone kommer från Hälsingland och har kvar sin familj där, och hunden. En pojkvän har hon också, han bor i Stockholm, de har ett distansförhållande.
– Men han har varit här och hälsat på, då satt han och Kaisa och snackade när jag var på jobbet. Det kändes jättebra. Mina föräldrar tycker också att det är så bra att jag hittat någon så trevlig person att bo med, säger Simone.
Folk är stelbenta
Förutom väninnan som peppade Kaisa att skaffa en inneboende, känner hon inte till någon annan i hennes ålder som vågat satsa på det.
– Folk är rätt så stelbenta, man tror att det ska bli jobbigt och man vågar inte ens försöka. Det är förresten många som tänker så kring det mesta. De vågar inte gå ut, de tycker att de är för tjocka, har för ont, eller så är det än det ena, än det andra. En massa ursäkter. Men jag har alltid varit så att jag inte bryr mig så mycket om vad andra tycker. Det var värt ett försök, tyckte jag. Och så blev det så bra!
Så småningom, kanske efter sommaren, planerar Simone att åka till Australien. Men det är ingenting hon eller Kaisa tänker på särskilt mycket nu. Dessutom, det finns ju telefon.
– Jag kommer nog att ringa Kaisa ganska mycket då, säger Simone.
Text: Ulrika Palmcrantz
Foto: Joachim Nywall
