Även om en allt mindre del av betalningarna i samhället görs med kontanter har kontanter en viktig funktion som betalningsmedel i Sverige. Det skriver Riksbanken i ett särskilt yttrande till regeringen.
Nyligen la före detta justitierådet Annika Brickman fram en utredning om betaltjänster, förmedlingsavgifter och betalkonton till regeringen.
Annika Brickman, också ledamot av Lagrådet, har haft i uppdrag att lämna förslag på de lagändringar som krävs för att genomföra EUs så kallade betaltjänstdirektiv och betalkontodirektiv, men också för att anpassa nuvarande lagstiftning till förordningen om förmedlingsavgifter.
Enligt direktiven från regeringen skulle utredningen särskilt titta på ”vilka lagstiftningsåtgärder som behöver vidtas för att möjliggöra insättning och uttag av kontanter på betalkonto”.
”Tillräcklig tillgång på kontanter”
Men utredningen väljer att inte föreslå några sådana lagändringar, rapporterar altinget.se.
Det finns tillräcklig tillgång till kontanttjänster för att EU-kraven ska vara uppfyllda, anser Annika Brickman.
Att tvinga bankerna att hantera kontanter står inte heller i proportion till det krympande behovet av kontanttjänster, tycker hon.
Hushåll och företag kan få problem
Men Riksbankens expert i utredningen, juristen Anna Wilbe, håller alltså inte med. Hon konstaterar att under 2014 var det genomsnittliga värdet på kontanter i cirkulation cirka 80 miljarder kronor.
– Det rör sig alltså om stora belopp. Att kontanthanteringen fungerar väl är av stor betydelse för tillgången till och möjligheten att använda kontanter. Om flödet av kontanter inte fungerar kan det leda till att hushåll och företag kan få problem att betala vilket skulle kunna vara skadligt för betalningsväsendet.
– Det kan också leda till säkerhetsrisker om aktörer får svårt att hantera sina dagskassor.
Vill inte lagstifta
En av de grupper som inte klarar att sköta sina räkningar på internet och betala allting med kort är en del äldre.
”Det är utredningens uppfattning att enbart en ovilja att använda annat än kontanter inte är ett tillräckligt tungt vägande intresse för att lagstifta om åtgärder som främjar kontantanvändning.” skriver utredaren.
Men Anna Wilbe anser inte att kontanttjänsterna duger och att utredningen därmed kör i diket med sina slutsatser.
”Direktivet har ett tydligt konsumentperspektiv och med den utgångspunkten måste man enligt min mening ställa höga krav på tillgången på kontanttjänster för de konsumenter som inte har några alternativ”, skriver hon i sitt yttrande.
Lever inte upp till EU-regler
Utredningens förslag innebär att Sverige inte garanterat lever upp till EU-reglerna så att konsumenterna har tillgång till alla betaltjänster, menar Anna Wilbe.
”En lagstiftning som tillåter instituten att fritt välja vilka betaltjänster de vill erbjuda innebär också att det inte finns några garantier för att instituten kommer att fortsätta erbjuda andra grundläggande funktioner, såsom debetkort och autogiro, i tillräcklig utsträckning.”
”Så arbetar makten”
Kontantupprorets ledare Björn Eriksson anser att utredningen passerat obemärkt förbi.
– Inga pressmeddelanden, inga diskussioner, ingenting. Det är som vanligt när makten arbetar. Det ska bara gå igenom, säger Björn Eriksson till senioren.se.
– Riksbankens särskilda yttrande går i hög grad på vår linje.
Tycker som SPF Seniorerna
Kontantupprorets företrädare, inklusive SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam, var för en tid sedan hos Riksbanken och argumenterade för kontanternas bevarande som betalningsmedel.
– Då uttryckte Riksbanken att man i stora stycken har samma uppfattning som vi, säger Björn Eriksson.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
