Dyra duschar? Dina driftskostnader har ökat

1000 kronor i månaden, så mycket skiljer mellan landets dyraste och billigaste kommun. Kostnader för värme, vatten, el och avfall har ökat kraftigt de senaste 20 åren.

Det är den så kallade Nils Holgerssonrapporten från bostadsföretaget HSB som visar att kommunernas taxor har ökat med i snitt 63 procent på 20 år. I Västerås har taxorna ökat med hela 114 procent. Det kan jämföras med att övriga priser i samhället ska ha ökat med 22 procent under samma tid.

– Det är djupt bekymmersamt att se hur prisutvecklingen för el, värme, avfall och vatten varit omkring 200 procent högre än KPI (konsumentprisindex, reds anm.) de senaste 20 åren, säger Mari-Louise Persson, ordfrörande i Nils Holgerssongruppen.

Bra för miljön?

Sett ur miljöperspektiv är det positivt om vi förbrukar mindre vatten, el och värme liksom om vi minskar på svinnet, och därigenom slänger mindre sopor. Kommunernas avgiftshöjningar skulle kunna ses som ett incitament att få folk att leva mer miljövänligt.
Detta är dock ingenting som rapporten tagit fasta på eller ens nämner.

Att priserna i vissa kommuner ökat med över hundra procent, medan de bara ökat med 25 procent i Stenungsund, säger egentligen ingenting om vi inte vet vilken nivå priserna låg på från början. Kommuner som legat lågt i prisnivå kan ha kompenserat detta med en större ökning och så vidare. Västerås som ökat mest i pris under perioden (114 procent) har till exempel trots detta lägre totalkostnader än vad Stenungsund har, som är den kommun som haft lägst prisutveckling (25 procent).

Stora skillnader

Men det går inte att komma ifrån att det finns stora skillnader mellan kommunerna. Mellan den dyraste och billigaste kommunen skiljer kostnaden för värme, vatten, el och avfall 11 880 kronor per år för en vanlig trerumslägenhet, enligt rapporten, där man kartlägger taxor och avgifter för flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
Till en del kan skillnaden förklaras av att det är dyrare för kommunen att upprätthålla servicen i glesbygd än i tätort.

– Det är ändå orimligt att kostnaden är upp till 11 880 kronor högre per år beroende på vilken kommun lägenheten ligger i, säger Mari-Louise Persson.

Hon menar att anledningen till prisutvecklingen är bristande konkurrens och svag möjlighet för konsumenter att påverka priserna.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Kommentera