Tiotusentals äldre lider av många svåra sjukdomar. Ändå finns de inte med i vetenskapliga studier, konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i en rapport till regeringen.
SBU har inför den stora forskningspropositionen 2016 listat vetenskapliga kunskapsluckor inom äldrevården.
De är omfattande. Diagnostik och behandling av äldre sköra personer präglas av kunskapsbrist, konstaterar myndigheten.
Detta trots att en femtedel av befolkningen är 65 år och äldre.
Många av dem lider av olika sjukdomar, eller tillstånd av brist. SBU ger en rad exempel i rapporten ”Kunskapsbehov och
vetenskapliga kunskapsluckor”:
• 10-15 procent av alla 65-plussare lider av depression.
• Cirka 5 procent av hemmaboende äldre är undernärda och motsvarande siffra för personer boende på äldreboende är 19-35 procent.
• Ungefär 8 procent av alla som är 70 år eller äldre är drabbade av demens.
Ändå stängs alltså gruppen ute i studier som görs för att förbättra och utveckla vård och omsorg.
– Det finns stora utmaningar inom detta område och ett stort behov av forskning som särskilt studerar denna grupp, till exempel studier av ”program” som innebär kombinationer av åtgärder som omvårdnad, läkemedel och gruppterapi i äldrevården, skriver SBU.
Med en allt större del av befolkningen i åldersgruppen över 65 år följer också ökade behov av sjukvård och omvårdnad.
För att då kunna prioritera insatserna behövs bra beslutsunderlag i form av välgjorda studier.
Men varför saknas då detta till stora delar inom just äldrevården?
– En orsak till detta är att olika åtgärder kombineras. Till exempel kan omvårdnad, läkemedel, fysisk aktivitet och gruppterapi kombineras vid behandling av personer med demens, så kallade program, skriver SBU.
– Att utvärdera effekten av endast en åtgärd, som man gör i exempelvis traditionella läkemedelsstudier, blir därmed inte ändamålsenligt.
För att förbättra kunskapsläget inom äldrevården behövs därför studier genomföras i form av att analysera effekterna av olika program, anser SBU:
– Detta kan göras genom att dessa program vid några omvårdnadsenheter jämförs med andra omvårdnadsenheter där motsvarande program inte genomförs.
Mycket viktiga analyser skulle då kunna göras: Resultat i form av äldre personers förmåga att utföra dagliga aktiviteter, upplevd livskvalitet, kognitiv förmåga, uppfattning från personal och från anhöriga, men även kostnader för olika program.
– Detta behöver även beaktas från ett könsperspektiv. Såväl incidens (förekomst) som prevalens (andel) kan skilja för många hälsotillstånd och sjukdomar, som till exempel Alzheimers sjukdom som är vanligare bland kvinnor än män.
Men studier med denna form av forskning om program i äldrevården har alltså i nuläget svårt att få forskningsfinansiering, konstaterar SBU.
Myndigheten har överlämnat rapporten till Socialdepartementet. Flera andra aktörer kommer också att ge underlag till regeringen.
Den forskningspolitiska propositionen ska presenteras under hösten 2016.
Propositionen kommer bland annat att ha ett tioårigt perspektiv, enligt regeringen med syftet att öka möjligheterna till långsiktig planering.
– Jag vill veta vad Sverige behöver för att vara en framstående kunskapsnation även i framtiden, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning på regeringens hemsida.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Det är SBU
Fler områden där det enligt SBU visat sig finnas många vetenskapliga kunskapsluckor är kombination av olika läkemedel, läkemedelsbehandling av multisjuka personer och läkemedel förskrivna till barn.
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering – är en statlig myndighet som kritiskt granskar sjukvårdens metoder och som utvärderar nytta, risker och kostnader.
Rapporter från SBU riktar sig ofta till huvudmännen och aktörer inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, men också till patientföreningar, äldreorganisationer och allmänhet.
