Att påstå att pensionssystemet är underfinansierat med c:a 25% och att första årets pension därför räknats upp med normen är rent nonsens, skriver insändarskribenten i replik till Fridell.
Det har varit intressant att ta del av de inlägg som Ingvar Fridell och Göte Nilsson under åren gjort på Veteranens ”Tyck”. Många bra åsikter har framförts men ibland har tyvärr sanningshalten inte varit den bästa. Synd, för många läsare kanske tror inläggen är korrekta i sak. Jag har i detta inlägg försökt bemöta några av de synpunkter jag framförde i mitt inlägg ”Ställ sakliga krav på pensionssystemet” och som Fridell, helt utan hänvisning till någon form av fakta, i stora delar påstår vara fel.
Att gripet ur luften påstå att pensionssystemet är underfinansierat med c:a 25% och att första årets pension därför räknats upp med normen är rent nonsens. Som flitig debattör och tyckare så borde Fridell vara medveten om att det är stora skillnader mellan det gamla ATP systemet och det nya Pensionssystemet. ATP systemet var förmånsbestämt vilket innebar en garanterad pension emedan det nya pensionssystemet däremot är avgiftsbestämt, dvs. baserat på inbetalda avgifter. Det borde vara allom bekant att man övergav det gamla ATP systemet för att det skulle bli för dyrt för staten. Skräckexemplet på vad som kan hända med ett för generöst pensionssystem kan man nu se i Grekland.
Det nya pensionssystemet är både enkelt och komplicerat. Enkelt på så vis att en krona inbetald till pension ger en krona i pensionsrätt och den senare räknas då upp med löneökningen (inkomstindex) fram till dagen för uttag. Sedan blir det krångligare när det gäller att förstå bromsens inverkan på pensionerna samt normen. Att det nya systemet innebar en sänkning av pensionerna var avsikten med införandet. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så var en anledning till att normen infördes att man ville minska skillnaden i inkomst vid övergången till pension. En annan att man som ung pensionär därmed skulle få tillgång till en reallöneökning av pensionen som annars skulle vara som störst sista levandsåren när man kanske inte har samma nytta av pengarna.
Att bromsen slog till 2010 kan man skylla på underfinansiering eller underkapitalisering. Primärt var orsaken att mindre avgifter kom in i pensionssystemet pga. en ökning av arbetslösheten och buffertfonden hade inte tillräckligt kapital för att balansera upp minskningen i inflödet av avgiftger. Sammantaget har inkomstpensionärerna förlorat svindlande 65 – 70 miljarder mellan 2010 och 2015 på bromsen, pengar som aldrig kommer tillbaks. SPF Seniorernas nya ”räknesnurra” pensionärsbromskalkylatorn finns på www.spfpension.se och där kan var och en lätt räkna fram hur mycket man förlorat på bromsen. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så påverkas inte garantipensionen av bromsen.
Fakta om pensionssystemet finns i Socialförsäkringsbalken och hos pensionsmyndigheten.
K-G Schermans senaste bok om pensioner, Pensioner på villovägar, ger både en intressant historiebeskrivning och tänkvärda förslag till förbättringar av systemet.
Bengt Lidström
