Nivåerna i det allmänna pensionssystemet sjunker för varje dag som går. Samtidigt har det gått över två år sedan Pensionsåldersutredningen föreslog politikerna att höja åldersgränserna i systemet.
Det var budskapet när Pensionsmyndighetens och Statistiska Centralbyråns (SCB) samlade till seminarium i Almedalen på onsdagseftermiddagen.
Det är inte bara bromsen och ineffektiva AP- och PPM-fonder som kan utgöra hot mot pensionernas storlek. Det handlar också om att det vi alla betalar in till pensionssystemet ska räcka till allt fler äldre som lever allt längre.
Under rubriken ”Pensionsålder – hur länge lever vi och hur länge ska vi jobba?” redovisade först SCB färsk statistik som visar bland annat att av de som föds i Sverige i år kommer hälften att leva tills de blir 93 år.
– Den ökning av medellivslängden vi ser idag, och i framtiden, beror framförallt på en minskad dödlighet bland de äldre. Det medför att det blir allt fler äldre i Sverige. I dag är var femte person i Sverige över 65 år, och år 2060 beräknas var fjärde invånare vara över 65 år, sa Lena Lundkvist, befolkningsstatistiker på SCB.
När den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar behöver därför en person född 1970 arbeta till 68 år och 4 månader, för att få en pension som motsvarar vad pensionen hade blivit vid 65 års ålder om medellivslängden varit oförändrad, enligt Pensionsmyndigheten.
– Pensionsnivåerna anpassar sig till livslängdsutvecklingen, men trots att vi lever längre så väntar vi inte med att börja ta ut allmänna pensionen. Istället tar vi ut den något tidigare, vilket alltså gör att den allmänna pensionen successivt blir lägre, berättade Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
– Ska åldern när vi börjar ta ut pension öka måste 61- och 65-årsgränserna höjas, tidpunkterna då vi tidigast kan börja ta ut allmän pension respektive då personer med sjuk- och aktivitetsersättning automatiskt pensioneras, poängterade Ole Settergren och hänvisade till Pensionsåldersutredningens drygt två år gamla analys med förslag till politikerna.
I en påföljande paneldebatt tog förra mandatperiodens socialförsäkringsminister tillika Pensionsgruppens förre ordförande Ulf Kristersson (M) en huvudroll.
– Varför ingenting har hänt med åldrarna? Ja, man måste förstå att Pensionsgruppen fungerar så att den som vill minst och springer långsammast är den som bestämmer, och det var inte jag som sprang långsammast.
Ulf Kristersson tror att dagens pensionssystem lever mycket farligt om inte pensionsåldrarna reformeras snarast.
– Med all respekt för parterna på arbetsmarknaden så kan man inte längre fortsätta vänta på dem innan man fattar lagstiftande politiska beslut. Vi kan inte bara sitta och se på hur ingenting händer, för då kommer pensionerna bara att sjunka och i förlängningen hota hela pensionssystemet. Den risken är idag väldigt underskattad.
Den rödgröna regeringen representerades av Therese Svanström Andersson (S), statssekreterare på Socialdepartementet.
– Vi kan inte ge besked idag om och när vi tycker att 61-årsgränsen ska höjas. Men Pensionsgruppen kommer att ha diskussioner med arbetsmarknadens parter om det här i höst.
Ulf Kristersson, som idag är ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna och tänkbar finansminister i en kommande alliansregering, valde att vara mycket tydlig.
– Fortsätter vi som nu att leva ett år till per decennium utan att flytta åldrarna i pensionssystemet så kommer vi få stora problem. 61-årsgränsen borde höjas rakt av.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Tydligt besked 2013
”Åldersgränserna bör anpassas till den ökande medellivslängden. Trots att vi behöver arbeta längre tar fortfarande åtta av tio ut sin pension vid 65 års ålder eller tidigare. Detta är inte hållbart. Staten bör tydligt ange vilken ålder för pensionering som ger en godtagbar pensionsnivå.”
Ur Pensionsåldersutredningen som presenterades i mars 2013.
