Samhällets strategi mot riskbruk av alkohol missar två perspektiv – jämställdheten och de äldre. Det hävdade Christina Örnebjär (FP) i riksdagens socialutskott på ett seminarium om äldres ökande alkoholkonsumtion på onsdagen i Almedalen.
Det var Hela Människan och Studieförbundet Bilda som arrangerade seminariet ”Ökad alkoholkonsumtion bland äldre – hur påverkar det folkhälsoarbetet?”.
– Det är typiskt att vi nu ser den största ökningen av riskbruk just bland årsrika kvinnor, sa Christina Örnebjär. Vi måste därför se till att få in kunskap och medvetenhet om det här när vi tar fram en ny strategi.
Sven Andréasson, professor och överläkare, beskrev hur det ökande riskdrickande hos äldre har vuxit fram.
– Många äldre har faktiskt bättre ekonomi jämfört med för 30-40 år sen. Samhällets förändrade attityder, en större tillgänglighet till alkohol bidrar till att allt fler dricker till vardags.
– Tyvärr ser prognosen för gruppen äldre ganska dålig ut, fortsatte Sven Andréasson. Vi blir visserligen allt äldre och friskare och mer aktiva, vilket förstås är positivt. Men också alkoholkonsumtionen fortsätter att öka och med den det skadliga riskbruket.
Det problematiska för äldre är också att med stigande ålder följer ofta sjukdomar, och därmed ökad läkemedelskonsumtion. I kombination med och att man som äldre har mindre vatten i kroppen blir effekten hälsofarlig, berättade Pi Högberg, sakkunnig vid Folkhälsomyndigheten.
– I vår årliga folkhälsoenkät ser vi att 65-84-åringar har ett ökande riskbruk, det gäller både kvinnor och män. Detta till skillnad från alla andra åldersgrupper.
– Vi ser också att hälften av dem med riskbruk vill minska sin konsumtion och var tjugonde kvinna säger att de behöver hjälp med att minska sin riskkonsumtion. Här behöver samhället gå in med ett stöd som idag inte finns.
Samhället gör en dålig affär om man inte lyckas tackla problematiken effektivare, menade Pi Högberg:
– Gruppen äldre är en viktig resurs för samhället. Man tar hand om barnbarn och man håller ideella sektorn igång. Det skulle behövas att socialdepartementet samordnar insatser på det här området.
Ansvarsfördelningen i kommunerna är otydlig. Äldre med riskbruk faller mellan stolarna. Överenskommelser mellan och inom kommuner måste till, framhöll en självkritisk Mikael Malm vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
– Kopplingen mellan beroende, missbruk och psykisk ohälsa är påtaglig. Samtidigt ökar specialiseringen och antalet aktörer. Det gör att äldre riskerar att falla mellan stolarna.
Hemtjänsten tycker ofta att problemet ska hanteras av kommunens individ- och familjeomsorg och tvärtom, konstaterade Mikael Malm.
– Ett annat problem är att om man har passerat 65 år så tillhör man inte längre individ- och familjeomsorgen.
SKLs och förra regeringens stora satsning på ”Bättre liv för sjuka äldre” fokuserade delvis på psykisk ohälsa.
– Det arbetet leddes av Susanne Rolfner Suvanto som nu blivit regeringens utredare. Det skulle förvåna mig om hon inte sätter fokus på de här frågorna även i det arbetet, trodde Mikael Malm.
– Det kan innebära att regeringen kommer att öka sitt fokus också när det gäller äldres riskbruk och missbruk. Det hör ofta ihop med psykisk ohälsa.
PROs nyvalda ordförande Christina Tallberg fanns också med i panelen.
– Regeringen och riksdag bör se pensionärsorganisationerna som en stor resurs. Vi når många människor. Vi kan hjälpa till att nå ut med kunskap i de här frågorna.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Statens strategi
Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken).
I den anges mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
Den senaste strategin gäller för åren 2011-2015.
Studieförbundet Bilda har livsfrågor i fokus.
Hela Människan bedriver socialt arbete på kristen grund. Riksenhet har tolv kyrkor som uppdragsgivare, varav Svenska kyrkan är den största.
