Riksdagen riktar nu ännu ett tillkännagivande mot regeringen. Den här gången gäller det frågan om hur vinster i välfärden ska utredas.
På tisdagen beslutade en majoritet i riksdagens finansutskott att regeringen bör utreda hur kvalitet i skola, vård och omsorg kan förbättras och hur valfriheten ska värnas.
Den av regeringen redan tillsatta utredningen om vinster i välfärden fokuserar på fel saker, anser allianspartierna och Sverigedemokraterna i finansutskottet.
– Uppdraget är att föreslå hur vinst ska begränsas och hur bemanningen ska detaljregleras, trots att inget talar för att det leder till bättre kvalitet. Regeringen fokuserar på form- och symbolfrågor i stället för verksamhetens innehåll, skriver allianspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner Ulf Kristersson, (M), Emil Källström, (C), Erik Ullenhag, (FP) och Jakob Forssmed, (KD) i ett inlägg på Dagens Samhälles debattsida. Det här leder till osäkerhet om spelregler för framtida välfärdsverksamheter vilket äventyrar äventyrar långsiktighet och kvalitet, menar debattörerna.
– I det osäkra läge detta skapar vågar få aktörer satsa långsiktigt medan andra hindras från att göra det. Vi hör nu hur eldsjälar som driver välfärdsverksamheter inte beviljas banklån och därmed inte kan investera.
Allianspartierna låter förstå att man i riksdagen inte kommer att släppa igenom lagförslag som bygger på den nuvarande utredningens inriktning.
Oppositionen pekar ut en rad saker som man vill att utredningen ska titta på:
• generell tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning
• tydligare kravställande
• bättre uppföljning avseende kvalitet
• skarpare sanktioner vid misskötsel
– Utgångspunkten ska vara att krav och villkor så långt som möjligt ska vara likvärdiga för alla som driver verksamhet i välfärden; offentliga, privata och ideella aktörer, skriver allianspartierna som också vill se åtgärder som ökar ideella aktörers förutsättningar att bedriva verksamhet på välfärdsområdet.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) säger i en kommentar till alliansens krav att han kan tänka sig att ge utredningen ett tilläggsdirektiv, men att han inte är beredd att ta bort frågor som utredningen redan har börjat arbeta med.
Ardalan Shekarabi är kritisk till att alliansens förslag inte tar upp frågor om personaltäthet och medarbetarnas villkor.
– Att tro att man kan säkra kvalitet i välfärden utan att fokusera på dem som gör jobbet är en felaktig utgångspunkt. Personalkostnaderna är en stor del av kostnaderna i stora delar av välfärdsverksamheterna. Risken som finns, som berör kvalitet, är att man drar ner på personalen för att öka vinstutdelningen, säger Ardalan Shekarabi till Svenska Dagbladet.
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt anser att alliansen och Sverigedemokraternas förslag leder till fler underbemannade äldreboenden och fler konkurser.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Under valåret
I mars tillsatte regeringen den så kallade ”vinstutredningen”. Ett huvudsyfte är att hitta regler för att stoppa för stora vinstuttag ur skattefinansierade välfärdsbolag.
Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu är utredare.
Förslagen ska vara klara i november 2016.
Om riksdagen säger ja kan nya regler träda i kraft tidigast under valåret 2018.
Tillkännagivanden
– I höstas tvingades regeringen dra tillbaka sin första stora proposition – om vårdval i primärvården. Alliansen och SD stoppade förslaget liksom Lagrådet.
– I dagsläget har riksdagen riktat över hundra tillkännagivanden mot regeringen.
– Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen att göra det riksdagen säger. Det är dock inte ett rättsligt bindande krav. Om regeringen inte lyder riksdagen ska den enligt praxis underrätta riksdagen om detta och förklara varför. Riksdagen kan då rikta en misstroendeförklaring mot det ansvariga statsrådet. Statsrådet måste då i praktiken avgå.
