Många kvinnor och män lever i olika ekonomiska verkligheter som pensionärer. Det framgår av rapporten ”Pensionen – en kvinnofälla” som presenterades på tisdagsförmiddagen.
Det är fackförbundet Kommunal och pensionärsorganisationen SKPF (Svenska KommunalPensionärers Förbund) som tagit fram ekonomisk statistik över hur pensionen ser ut för 150 000 pensionerade SKPF-medlemmar, tidigare verksamma inom Kommunals yrken.
Rapporten kritiserar pensionssystemet och dess effekter. Man exemplifierar med hur situationen ter sig för många av dagens pensionärer:
• Trots att många av de kvinnor som är medlemmar i SKPF har ett långt arbetsliv bakom sig är sju av tio beroende av garantipension.
• Flera av kvinnorna uppger att de inte klarar sig på sin pension. Många uppger att man är ekonomiskt beroende av att man är två i hushållet. En intervjuad kvinna säger i rapporten att ”Skulle jag vara ensam skulle det inte gå.”
– Pensionen är ibland på gränsen till ovärdig. Glädjande nog har vi genomförbara förslag som kan ordna upp situationen, säger SKPF:s nyvalda förbundsordförande Monica Bäckman.
Bäckman pekade bland annat på det krav som också SPF Seniorerna för fram: pensionssystemet måste utvärderas. Grundprinciperna har övergetts.
Dessutom beskattas pension hårdare än lön – vilket lägger ”lök på laxen”, sa Monica Bäckman.
I en paneldebatt som följde på presentationen av rapporten deltog bland andra Anna Hedborg, tongivande socialdemokrat i arbetet med att ta fram dagens pensionssystem.
Hon var tydlig på flera punkter, bland annat om att bromsen drabbat pensionärerna orimligt hårt.
– Det blev inte alls som vi trodde, medgav Anna Hedborg. Bromsen sänker pensionerna betydligt oftare än vad som var tänkt.
På frågan om vad som kan göras ställde hon sig bakom ett krav som förts fram under flera års tid från samtliga pensionärsorganisationer.
– Man måste höja avgiften till pensionssystemet. Sedan vi bestämde avgiftsnivån för 20 år sedan har medellivslängden ökat starkt, mycket mer än någon kunde föreställa sig.
I panelen fanns också Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman. Han pekade på den marginella skillnaden i pension mellan den som arbetat ett helt yrkesliv och den som inte har gjort det utan i stället får garantipension och bostadstillägg.
– Jag har räknat på ett genomsnittsfall som visar att skillnaden blir 440 kronor i månaden mer i pension till den som har jobbat ett helt yrkesliv. Det är förstås inte rimligt.
Håkan Svärdman kritiserade också dagens pensionssystem för att ha ”gått ifrån själva försäkringstanken”.
– Grundidén var att allmänna pensionssystemet skulle ge ett skydd mot fattigdom. Så är det inte längre. I stället tvingar vi folk att spara för att klara sig, eftersom pensionen i många fall inte räcker till för att komma över fattigdomsnivån.
Svärdman exemplifierade med att en normal pension för en nybliven kommunalpensionär är 12 050 kronor.
– Efter skatt hamnar de därmed 1 200 kronor under gränsen för relativ fattigdom.
Kommunal och SKPF vill med rapporten också visa hur ojämlika villkor i arbetslivet förs vidare in i pensionen.
Huvudkraven som framförs från fackförbundet är att rätten till heltid ska bli norm också inom vård- och omsorgsyrken, att lönerna på arbetsmarknaden blir mer jämställda och att föräldraförsäkringen delas mer lika mellan föräldrarna.
Kommunal ställer sig i rapporten bakom pensionärsrörelsens krav på lika skatt på lön och pension.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Stora skillnader
Kvinnor i SKPF får i genomsnitt 11 500 kronor i månaden före skatt i total pension (alltså allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande). Motsvarande siffra för män som är medlemmar i SKPF är 15 400 kronor i månaden. På riksnivå, alltså för alla som är 65 år och äldre, är motsvarande summor 12 500 kronor i månaden för kvinnor och 18 900 kronor för män.
Så här faller den totala pensionsnivån i förhållande till pensionärernas slutlön.
Årskull 1938: 61 procent av slutlönen.
Årskull 1946: 49 procent av slutlönen.
Årskull 1995: 41 procent av slutlönen.
Källa: ”Pensionen – en kvinnofälla”
